Mitt mest levande minne från svensk tennis guldålder utspelar sig på Färjestationen i Helsingborg.  Plötsligt, sent en måndagsförmiddag, står den väldige ”Bragd-Birger” i kö för att i en av de mycket lågt placerade små kissgula träluckorna köpa tågbiljett. Förmodligen till Bodafors i Småland. Under armen bär han sju, åtta träracketar, Dunlop Maxply.  Det är slutet…

Read more →