Nåt är fel när tröstturneringen känns fräschare än huvudturneringen. När förbandet klart överglänser gruppen man har betalt för att höra. CL har varit en ohyggligt, lång och i spänningshänseende närmast kränkande transportsträcka men nu, äntligen nu i mars skulle de stora elefanterna börja dansa. Likt Zenit Leningrad, ett mediokert gäng portugiser, ett belgiskt mittenlag mot ett tyskt.…

Read more →