Ingen höjdare

Johan Dahlin är ett fynd. På marken. Han är bra på att kasta sig.  Framförallt längs gräset. Han är lite sämre på avslut högre upp, kanske lite för tung,  och kommer det riktigt höga bollar känns han väldigt osäker. Ju högre bollar desto mer rädd verkar 194 cm långe Dahlin vara.

Det fanns antydningar redan mot BP. De förstärktes mot Trelleborg och borde blivit helt uppenbara för alla i matchen mot Häcken. T o m för de kända MFF-supportrar som, förra veckan, tycker Dahlin är bäste MFF-målvakten sedan Möller.

I första halvlek var det en frispark där Dahlin tog två steg ut, tvekade och lät sedan en Häckenspelare nicka bollen mot borte stolpen och en framrusande lag kamrat. Dahlin räddade men borde gått  ut och plockat ner frisparken.

Vid 1-0 tar han återigen två steg ut, tvekar och sedan går inte de två försvarna in i närkampen utan låter motståndaren nicka in 1-0 från nära håll.

Jag är inte säker på att Dahlin  ska gå ut där men försvarnas loja uppträdande får en att misstänka att de av någon anledning trodde att deras målvakt skulle ut och ta bollen.

Häckens andra mål bevisar en gång för alla att Dahlin är livrädd för att ge sig ut i trafik och ta höjdbollar. Det går inte att finna ett mer talande exempel på när målvakter har alla trumf på hand.

Så traumat från bl a Englandsmatchen i U 21 upprepar sig.