Strindberg, förbundskaptener och LdB Malmö

August Strindberg hade blivit en bra förbundskapten i fotboll. Jag är övertygad om att ifall han levt nu hade han varit en hängiven fotbollsälskare, en som kunde motivera andra män och även såg det lilla i det stora och vice versa.

Han hade faktiskt också gillat damfotboll, tror jag. Umeå IK – LdB Malmö i går  hade bekräftat alla hans fördomar om kvinnor så som fria, obundna och oorganiserade plus det faktum att danskor är bäst: Rasmussen som vänsterback var en upplevelse!

Jag tycker det var bedrövligt att se LdB Malmö och Jörgen Peterson  i går.  Hur UIK:s tränare Mika Sankala fullständigt körde över ett oorganiserat Malmö,  ett lag som haft sammet tränare i fyra säsonger får inte uppträda så här oansvarigt.  Petersson fick sina spelare att se dumma och desorienterade ut på plan. Det är inte kul!

Sankala har ett par riktigt duktiga spelare men de bästa individuella spelarna finns i Malmö. Och ändå kör norrländska konkurrsboet över damfotbollsvärldens Real Madrid!

Hur blev Lina Nilsson landslagsback?

Hur kan Jenny Palmqvist – världens bästa kvinnliga fotbollsdomare – se på när UIK:s brasilianska först får ligga på rygg och sparka fotboll, sedan kroka Sjögran och därefter blåsa frispark MOT Sjögran?

Hur kan hon tillåta min granne, Nera, att missa bollen, bli överspelad och istället stoppa motståndaren genom att köra upp en armbåge i ansiktet – utan att bli varnad?

Hur lyckades Manon Melis efter tre säsonger i samma klubb inte fatta ett enda rätt beslut?

Det är sånt här som gör damfotbollen, i mina ögon, till väldigt dålig underhållning. Trots typ, ett 50-tal avslut!

Holländskan var så där ungdomsfotbollsgenant snabbare än alla andra på plan men lyckades hela tiden välja fel alternativ. För det mest gick hon på egna avslut oavsett avstånd och skottkraft. De flesta gångerna skulle hon valt att passa eller hålla i bollen och vänta på att hennes lagkamrater skulle orka löpa in i position.

De stod dock mest och tittade på. Ett skäl var säkert att de visste att de ändå aldrig skulle få ett pass. Ett annat skäl var att innemittfältet fick springa så mycket – upp och ner, upp och ner. Det såg ut som manlig 50-talsfotboll – fast snabbare. Och liksom Svenska landslaget blev fyra LdB-spelare totalt överflödiga så fort bollen passerat mittlinjen.

Jag vet inget om den biträdande tränaren (Sjögren?) som nu skall ta över LdB mer än att det känns som ifall Roland Andersson skulle ta över herrlandslaget. Och även om jag tycker mycket om Roland som person tror jag inte han kan förändra så mycket som behövs. Här behövs rivas för att få ljus och luft, som Strindberg skrev.

Tjejerna i LdB är värda en bra fotbollstränare. Svenska fotbollstjejer är värda bra tränare över hela linjen. I fall Mika Sankala (eller Pia) varit förbundskapten hade Sverige gått åtminstone till EM.-semi.

Vem skall då bli ny herrförbundskapten?

Ja, jag vill inte ha Pia Sundhage där…   …vem var det f ö som föreslog henne – Daniel Kristensson, fotbollsexperten på TV 4 Sport?

Jag vill ha en förbundskapten som kan rensa ut och bygga upp nytt. Hasse Backe kanske? Det bör nog vara en äldre man för är man ung och duktig vill man nog inte träna landslag. Jag har en känsla av att landslagtränare är som att vara diplomat eller minister – du förvaltar något, i slips och är egentligen ganska maktlös vad gäller stora, radikal förändringar. Sånt som behövs, sånt unga tränare brinner för.

Fast 55-årige Marco Bielsa kan – läs mer om Chiles argentinske förbundskapten i tidigare bloggtexter. Det vore ett härlig utmaning att ta hit en intelligent sydamerikansk tränare som fick ansvarsfulla och välorganiserade spelare vilka han kunde tillföra mod, motivation och fantasi.

För efter 12 år med Lars Lagerbäck behöver Sverige just detta, sånt som Strindberg hade kunnat predika, i teori och praktik, för ängsliga, frustrerade svenska män i blå kortbyxor ; mod, motivation och fantasi!