Inför AntiBarça–Barça

För hemmalaget är det en historisk premiär och den viktigaste matchen för säsongen. För bortalaget är det bara en bortamatch väldigt nära hemmet. Men också den svåraste matchen som återstår av de sex innan Barça har säkrat ligaguldet.

Samtidigt kommer Pericofansen kräva seger, precis som när man tog en poäng Barça på Camp Nou i slutet av säsongen 2006-07 och därmed serverade guldet till Madrid. Många Espanyolfans ser det som de senare årens största enskilda fotbollshändelse i världen.

Espanyol har alltid varit alternativet. Inte för att man spontant älskar deras mediokra fotboll och brist på framgångar utan det har varit något att ty sig till för alla de som inte vill hålla på Barça –  med allt av katalansk nationalitet och storsvulstig lite småradikal stolthet som Azulgrana innebär.

Espanyol är ett spanska losers som alltid flörtat med den övre medelklassen och etablisemanget. Inte som vinnare men i allt högre utsträckning som symbol för allt ”Anti-Barça”. Det är, imbillar jag mig, lite som mötet Vasalund-AIK, ÖIS- IFK Göteborg eller (de kanariefåglar som Pericos ”Småfåglarna” mest liknar)  IFK Malmö -MFF.

De har samma taktik i dag men de högerpopualistiska och framförallt de profrankistiska dragen har slipats bort. T o m klubbnamnet har anpassats till katalanskan. Espanoyl vill framstå som en sympatisk spansk medelklassklubb som hävdar sin rätt att existera i Barcelona.

Dagens match är det första ”derbi” på Espanyols nya hemmaplan Cornellà-El Prat. En halvstor arena ( se tidigare bloggtexter) i Barcelonas västra utkanter, ungefär i ett träsk där Samaranch ville bygga ”sin” OS-by. Arenan är byggt ihop med ett shoppingcenter och den ekonomiska prognosen för det ser ungefär lika halstaskig ut som hemmalagets ekonomi.

Då har det gått bättre att samla poäng i ligan, ospeciellt på Cornellà-El Prat. Obegrade sedan jul och med få gjorda mål men många poäng.

Av tradition har de, något generaliserande, en bra, vig afrikansk målvakt, stora mittbackar, minst en ranglig, vänsterfotad lirare, minst en semihippie med långt hår och hårband, minst en balanserande skallig farbror på mittfältet och en irrationell center som alltid gör mål på Barça.

Fast Tamudo får inte spela, den ranglige är i Liverpools B-lag och de la Peña (den lille Buddha som han fortfarande kallas) är skadad.

Argentinske tränaren, och fd spelaren, Pochettino valde att spara några spelare borta mot Racing och målvakten Kamení är tillbaka efter avstängning.

Zlatan tränar men det vore märkligt om han startar. Jag kan tänka mig att han kan få en kvart tio minuter på slutet för att känna på tempot eller att avgöra matchen. Barça har en viktigare match mot Inter i kommande vecka.

Det enda hotet mot en 2-0 seger för Barça är underskattning.