Sportjournalistisk spärr

Rubriken ” Marie blev svensk mästare i bowling” i Expressen lockar mig. Lockar mig eftersom jag inbillar mig att så dåliga rubriker skriver inte Expressen utan anledning.

Vem är ”Marie” – det är ett väldigt speciellt, personligt tilltal, inget anonymt konstaterande.

Varför så långt och utförligt om det inte har någon funktion – det vill säga jag tror Marie är en kändis i en annan sport eller i ett annat land som nu blivit  SVENSK MÄSTARE  I BOWLING?

Så är det inte alls. Journalisten försöker vinkla på det faktum att Marie Bengtsson som tidigare har två silver och två brons ”synnerligen otippat” och ”oväntat” tog SM-guld. Det antyds också att hennes ålder 44, är anmärkningsvärd.

Nu är den inte det i bowlingsammanhang och en som redan har fyra pallplaceringar – hur otippad är man då, även om man representerar ÖIS? Och rubriken, kanske kände redigeraren samma tveksamhet som jag? Kanske satt en redigerare i Göteborg och fläskade på med en jättebild på Marie i ÖIS-tröja och då blir rubriken mer förstålig – tillsammans med bilden?

Det pekar också på problemet med nätet och nyhetsvärdering. Jag förmodar texten är från GP där detta är en större nyhet. Där ska den ha utrymme men det betyder inte att texten är lika intressant och angelägen i resten av Sverige. Något som oengagerad webredigering försöker göra den till.

Vad gäller texten måste det finnas täckning för dramatiken. Annars får man hitta en annan vinkling – i det här fallet kanske mer kända mammor med SM-titlar, eller framgångsrika 40 +, eller den allra bästa men som endast ligger likt en parentes i slutet av texten: Marie tränar bara två 30 minuterspass i veckan. Så vinkeln är egentligen given: ju mindre hon tränar desto bättre blir hon. Kan bara nykorade SM-segrarinnan undvika att hålla i ett bowlingklot de kommande månader kan det bli succé i VM….” .

Nu försökte såväl skribent och redigerare träffa de två oväsentliga käglorna av sammanlagt tre, siktade i mitten och träffade inga alls.