I natt valde NBA årets primörer. Det var en lågkalorimeny: inga feta centrar, inga Euro-stjärnor, inga asiater över huvudtaget. Ja, och inga svenskar just den här gången.
NBA valde ”homemade” och kort. Den mest eftertraktade européen var en fransk guard, Kevin Saphire som gick 17:e spelare till Bulls och kommer förmodligen tradas till förstaväljande Wizards (som valde John Wall, trolig ny pg-stjärna och där fransmannen m a o blir ganska överflödig och kanske tradas vidare).
De senaste tio, tolv åren har det alltid funnit ett halvdussin européer i draftens 30 första. I år är det närmast tomt och det beror inte på att det saknas löften i Europa. Snarare att européer stannar ytterligare ett år här och framförallt får spela mycket basket på en nivå de inte kan få i USA. Dessutom tjäna de ofta mer pengar här istället för att få ett halvdåligt rookiekontrakt i NBA.
En annan faktor är Ricky Rubio, den 19-årige pointguarden i Barça. Han draftades som 5:a av Minnesota Timberwolves och var tänkt att leda laget. Men Ricky såg inget positivt med ett betongblock av förväntningar på sina axlar i ett notoriskt bottenlag.
Så till allas förvåning sa Ricky no till NBA och lär spela en eller ytterligare två säsonger i Europa innan han åker över. Och jag skulle tro att han då åker över för att spela i antingen ett bättre Wolves eller förhandlar fram en trade. Så han slipper hamna i ett bottenlag utan mentor och utan bra pg-tradition.
Detta har skrämt NBA – stjärnor som tackar nej. Det finns inga försäkringar mot sånt här i NBA (ingen har tänkt på att det skulle kunna inträffa) och Timberwolves tycker deras val var bortkastat. Jämför med hockeyns problem med unga spelare. Efter att J-VM laget vägrat skriva på kontraktet som ska kompensera svenska klubbar för att superlöften i tonåren försvinner till Nordamerika måste nu unga 16-, 17-åringar skriva på kontraktet om de vill spela i landslagen och utbildas av förbundet.
Jag undrar om det är rätt väg att gå. Istället borde man försöka utveckla sina ligor så att tonåringarna förstår att de utvecklas bättre i Europa fram till att de åtminstone kommit i målbrottet. Att tvinga barn skriva på slavkontrakt ( 400 000:- till förbundet när du åker över) påminner mest om desperata och bolltotalitära afrikanska fotbollsnationers försök att tjäna pengar.
Ibland undrar man om inte föräldrarna vill ge sina nyfödda ett artistnamn från födseln?
Oklahoma valde som 51:a en stor kraftig center som heter Magnum Rolle (och tradade honom till Pacers). En av de sista var guarden Derrick Caracter Till Lakers som 58:a. Rolle kommer knappast ha en omedelbar ”impact”. Han hamnar troligtvis i farmarligan, likaså karaktärspelaren Derrick.
Lämna ett svar