Spaniens svagheter

Det finns några oroväckande problem.

Fernando Torres är det största. Del Bosque har valt att låta honom försöka spela sig i form. Det går alltför långsamt. Tveksamt om han ska starta. Eller så ska han det och så ska Fernando Llorente komma in i 65:e ifall ställningen fortsatt är 0-0. Positivt med Torres är att han sprang väldigt mycket första halvtimmen mot Paraguay. Sedan sprang han in i väggen, borde fått gå ut redan i halvtid. Men det såg ut som om han var villig att kompensera den bristande känslan och matchvanan med uppoffrande löpningar, offensiva och defensiva.

Casillas räddade Cardosos usla straff. Hans isättning av högerfoten avslöjade exakt var han skulle slå straffen så länge han inte tänkte göra det med vänster utsida. Och ingen slår straffar med utsidan.

Casillas har gjort några misstag i varje match, misstag man aldrig ser honom göra i Madrid. De flesta är små men han gör dem. Positionsfel, beräknar bollbanor fel, ser nervös ut. Det är med något enstaka undantag inga stora fel men det sprider nervositet. Både bland fans och i backlinjen. Men ifall Casillas skulle petats så var det redan från början. Att peta lagkaptenen mitt i turneringen hade varit oerhört problematiskt.

Iniesta är inte riktigt i form, Ramos ser ibland osäker ut i eget straffområde, Pique och Puyol har inte dominerat i höjden så som jag trodde. Campdevilla är inte spanska ligans bästa vänsterback.

Det krävs mycket rörelse utan boll, det krävs ytterbackar som vågar gå med och håller bredden, det krävs att Busquets och Xabi Alonso vågar ligga minst 10-15 meter in på motståndarnas planhalva och det krävs en ariete, en spjutspets med tyngd och taijming.

Om Spanien klarar det är inget lag i VM längre i närheten av dem efter 90 minuter.


About this entry