Innermittfältsdilemmats lösning?

Eftersom Källström tog tillfället i akt då han helt ohotad fick stå och slå många fina långa passningar – ungefär som på ett träningspass –  borde kampen om de två platserna hårdna.

Taco är Taco, fram till i går självklart given. Eftersom så många verkar charmas av Pontus Wernbloom ( jag är betydligt mindre imponerad) ligger han bra till. Även hos Hamrén som älskar en destruktiv fighter som innermittfältare. Det var väl därför han plockade in Lantz i somras har jag mig låtit förstå.

Källströms passningsskicklighet är bra men mot Holland borta behövs mer infighting än smörpass. Jag skulle nog säga att oavsett form om en månad så är Taco och Pontus Hamréns förstaval.

Samtidigt ska Sverige knappast föra matchen. Då är offensiva, stillastående spelare ( temposänkare) som Bajrami ganska överflödiga ( SDS:s experter konstaterade i dag föga överraskande att Bajrami är i förstauppställningen för att stanna) . Så in med Martin Olsson som vänster mittfältare och balansera de offensiva-defensiva krafterna  genom Källström som nia, bakom Zlatan. Eller så låt Wernbloom spela där. Han kan rollen efter sina år som anfallare i ICA:s 4-4-2. Då blir det en mer defensiva balans som passar den tänkta matchbilden.

Det kanske inte skulle fungera alls men det hade på pappret löst mittfältsproblematiken och gett Toivonen värdefull vila – eller vad de nu är han behöver. Han var inte tillräckligt bra i går heller ( fast SDS ger honom en trea, bättre än Granqvist och Safari).