Cancer som kliché

Alexandra Möller, kvinnlig handbollsspelerska i Elitseriens Eslöv, har gjort comeback. Efter två år med cancer ( sägs inte i SDS vad det var för någon typ av cancer)  är hon tillbaka på plan. Jag glädjer mig enormt mycket, mer än både ni och jag själv fattar: varje medmänniska som liksom jag känner sig frisk från cancer är en underbar nyhet!

Naturligtvis kan inte journalisten låta bli att kalla cancern ”hennes liv svåraste match”. Jag kan tycka det börjar bli en lite andefattig liknelse. Har aldrig läst en svensk text om idrottare och cancer utan att den liknelsen används. Däremot har jag aldrig läst den på spanska eller engelska.

Däremot är det väldigt sant: att besegra cancern, hur länge det nu dröjer innan cancern utmanar igen ( det händer tyvärr ofta) är som att vinna ett oerhört lång envig där du och konkurrenten fått använda alla slags metoder. All den motivation man lärt sig genom idrotten, förmågan att uthärda smärta och att skita i dåliga odds  har man stor användning för. Jag inbillar mig att idrottare med cancer har en bättre prognos är de som inte har tävlingsidrottat.