Erics djävulska hämnd

Gladast idag? Utan tvekan Eric Perssons ande!  Inte nog med att hans MFF tog det andra guldet på 22 år. Tidigare i höst försvann IFK Malmö ner i Div. 4, den sjätte lägsta serien i systemet.

MFF har (med Perssons ord om att det senaste guldlaget alltid är det bästa) gjort sin främsta säsong någonsin. IFK Malmö sin sämsta någonsin. Jag tror Eric Perssons ande är lika upprymd av båda resultaten!

Perssons omtalade hat mot IFK och deras gula färg visste få om ens några gränser men inte ens han hade väl kunnat föreställa sig så här raffinerat och djävulsk hämnd. Eller?

MFF och IFK inledde nämligen för två år sedan ett samarbetsavtal där MFF ställde upp med övertaliga spelare och tränare. Utåt sett presenterades satsningen som en klapp på axeln; i själva verket det var en tålmodig dolkstöt i ryggen!

Spelarna fungerade inte alls i omgivningen och tränarna (gamla spelare med sysselsättningsproblem) hade varken kunnandet eller viljan.

Så IFK åkte ur Div. 2 förra året. Det gick dåligt även 2010 men inte SÅ dåligt. Därför såg MFF till att den nya uppsättningen gamla spelare i somras ersattes av MFF:s mångårige  materialförvaltare. Som naturligtvis lyckades hundraprocentigt och gick in i kaklet med full maskin: rena tröjor och säker degradering.

Jag kan tänka mig hur han presenterades: ”en pålitlig resurs som varit knuten till MFF:s A-lag i många år.” Grattis!

Hade det här inte varit sant hade det varit alltför otroligt för att kunnat fantiseras ihop. Eller som Faraonerna brukade säga:  ”Det är aldrig försent för en bra hämnd!”