The Mystery of Love

Historiskt bra fast utan coachens förtroende

Det är 28 år sedan någon gjorde nåt liknande i NBA. 31 poäng och 31 returer är spektakulärt – speciellt som coachen varken visat honom kärlek eller respekt.

Så här skrev jag i frustration om Kevin Love för två veckor sedan, just när säsongen startat.

”Han är NBA:s yngsta lags enda cornerstone, verkligt enda. Han har VM-guld, kan skjuta treor och plockar en massa returer. Han är 22 år, skjuter 90 % FT, är ödmjuk och stöttar sina lagkamrater fysiskt. Han är kritvit, har enormt stor potential och borde vara en dröm för Minnesota Timberwolves. Han är det inte för coach Kurt Rambis.

Förra året startade han, producerade fantastiskt i 30 matcher och fick sedan komma in från bänken. Han blev uttagen till VM-laget trots att han inte snittat mer än 25 minuter per match.

I år kom han tillbaka i fantastisk form – berättade hur mycket VM betytt för honom startade men fick trots hyfsade stats inte spela i andra halvlek. I nästa match fick han inte heller mer än ca. 25 minuter.

Sedan någon monstermatch och därefter Heat i natt. Han har 16 i halvtid, enorma stats, har spelat hyfsat försvar, och BETYDLIGT , bättre än Darko Milicic.

Så han sätter ett skott och får sedan sitta 3 Q.
Så han sätter ett skott och får sedan sitta 4 Q.

Han får exakt 7 minuter i andra halvlek!

Han snittar 16 pinnar, 11 rb 19-21 FT på 25 minuter. I T-Wolves!!!!

Tycker Rambis han är alltför bra för laget? Sabbar han loserstämpeln i franchaiseloggan eller är det bara namnet emot?”

När T-Wolves mötte los Angeles Lakers borta i början av veckan fick han spela över 30 minuter. Huvudsakligen beroende på att Love spelade en collegesäsong för UCLA och var mycket älskad. Då gjorde han 23 poäng och rev ner 24 returer.

Räckte det för att coach Rambis och hans assisten gamle Pistonscentern Laimbeer skulle ge honom förtroende?

Nej, kvällen efter fick han 27 minuter i en jämna match mot Kings.

I natt mot Knicks fick han starta men spelade endast 7 minuter i första Q: 0/3 i skott, bara två ribbor men 2 ass och bra def.

Kom in med 9:36 kvar av andra Q och den enda anledningen var att hans konkurrent om platsen bara för att Tolliver sköt ännu sämre. Resten är historia.

Det tog ett tag innan han blev varm och i 3:e Q exploderade Love med 15 rb (ingen i NBA har snittat 13-14 rb sedan 90-talet)!

Min halvprofetiska tes efter Kingsmatchen om att Love behöver 50 rb för att få spela rimliga minuter och behandlas med respekt av Rambis börjar infrias.

För övrigt sa New Yorks Knicks legendariske spelare, och mycket sympatiske TV-kommentator Walt Fraizer med 3:30 kvar av andra perioden: ”Love have struggle tonight”, /…/ ”again if the mans not a threat, why fouls him?”

Och då var det fortfarande delvis sant…

Så varför är han så bra då? Jo han har en hyfsad längd men framförallt en rejäl tyngd som ger honom utmärkt balans. Han är svår att rubba på  och trots detta rör han sig bra, kan springa och han har väldigt bra timeing i returtagningen. Men framförallt har han en fantastiskt attityd. Annars hade han för länge sedan tröttat och anpassat sig till ett bänkliv i ligans sämsta lag.

Från NBA.com: Moses Malone was the last player to do it with 32 points and 38 rebounds for Houston against Seattle in 1982.”

Ps De vann matchen. Innan Love började ledde Knicks med 20 poäng. De är nu statistiskt sett inte längre NBA:s sämsta lag.


About this entry