Sämsta elvan: ”Anfallare”

Clecio, AIK – Han skulle rädda AIK ur krisen redan i våras. ”Värvningen har sportchefen Björn Wesström gjort klart med på sin blixresa till Brasilien”, stod det i tidningarna. Idéen var att han skulle debutera direkt men licensen strulade. Startade en match, inbytt i två och sedan hemflugen. Wesström var nöjd och förklarade efteråt att det var rätt att ”höja kvalitéen på träningarna”.  Ja, de har ju råd med sådana extravaganser i den klubben!

Hasse Berggren. Gefle –  En gång var Hasse en fantastisk forward. Stor och stark och väldigt jobbig att möta. Sedan varvade han ner för tre, fyra år sedan och startar ännu, 38 år gammal i Gefle. Det är ett extremt dåligt betyg på allsvenskan. Berggren börjar bli lönnfet  har svårt att röra sig men står ibland rätt i straffområdet: målkänslan försvinner inte bara för att kroppen orkar längre. Att se honom jaga tonåriga mittbackar ( den form av press utan understöd som Gefle använde sig av) var direkt plågsamt. Som sådana där gamla extrabussar som ibland sätts in när den övriga kollektivtrafiken havererar.

Sinan Ayranci, BP. -Visserligen bara 20 år men tredje A-lagssäsongen i BP och han har dessutom varit en runda i Turkiet, oklart exakt vad han gjorde där. Extremt stort ego, Alltid fokuserad på fel saker. Hyfsad teknik, negativ spelförståelse.

Porcellis , HIF. – Ende spelaren kvar sedan förra året. HIF hade 3 miljoner över förra sommaren. Sportchefen åkte över till Brasilien och kom hem med en superbrasse. För att inte sänka nivån på U-21-lagets träningar alltför mycket HIF har under säsongen försökt få honom utlånad till Superettanklubbar. Han har varit runt och provtränat men ingen har velat förbarma sig över denne obeskrivligt dålige fotbollsspelare. Se även individuell bloggtext om ”Fallet Porcellis”