Erik Niva, etiken och dumheten
Det var Erik Niva som drev mig till det här. Läste den alltid lika kunnige Sportbladetskribenten i dagens tidning och han var så dumt historiskt arrogant; Spurs kunde inte besegra Arsenal på bortaplan, menade Niva, för att de inte gjort det på 9 miljarder nånting minuter.
a. Det är en siffra som ingenting betyder – vem tänker i många minuter?
b. Vem tänker varje minut? OK för 90 min. gånger antalet matcher men när Spurs underhållit grymt i CL – har de så tänkt på en taskig bortasvit mot Arsenal sedan 1993. Har supportrarna gjort, har Arsenal? Är det endast Erik Niva som gått omkring och tänkt på det här i 9 miljarder minuter nånting?
Därför såg jag naturligtvis Arsenal-Spurs. Från minut 30 ungefär. För att se Niva få fel. I paus var han ännu historiskt drygare. Men jag fortsatte titta och känna för Spurs.
Efter matchen hyllar Niva ”van der Vaart” och säger att det här är inte det vanliga Spurs längre – men varför skrev du inte det i tidningen, varför sa du inte det i halvtid istället för att totaldissa ett kvalitetslag som låg under 2-0?
Och hur etiskt lämpligt är det att Niva skriver ett helt uppslag i tidningen samma dag som han sitter i Viasatstudion och är expert på samma match? Om man inte kan separera rollerna så borde man väl i anständighetens namn separera temat. Eller är Nivas uppslag betald annonsplats för Viasat Sport, får han bonus i gaget från Viasat eller är det ett samarbete mellan Aftonbladet och Viasat Sport?
Förutom Niva; grym mittback Spurs har i Kaboul: tänk Jocke Björklund plus 30 kilo muskler. Men han var också lite nonchalant och han litar inte tillräckligt på sin målvakt Gomez. Med viss rätt. Hans tveksamhet vid Arsenals 1-0 mål var pinsam.
Varför sprang Spurs mittbackar hela tiden in i mitten och släppte kanterna?
Såg inte van der Vaart lite fet och långsam ut?
Matchens stora behållning: när Bales tog med sig bollen med hälen tillslaget alldeles före reduceringen.
Arsenals målvakt kunde tagit 3-2 målet och han fortsatt sin förflyttning efter frisparken slagit. Men han stod kvar och hade därför en position vid nicktouchen som var cirka en meter alltför långt till vänster. Hade han följt bollbanan och haft rätt position hade han tagit nicken. Och Niva hade inte fått så himla tokfel!
Alltså; det är OK att vara säker på ett resultat i förväg för att man analyserat förutsättningarna eller för att man är supporter men det är aldrig, aldrig det av historiska och statistiska skäl. Det är enbart dumt, vilket Erik Niva bevisade med råge i dag.
About this entry
You’re currently reading “Erik Niva, etiken och dumheten,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- november 20, 2010 / 16:04
- Kategori:
- Brittisk fotboll, Fel, Idrott och moral, Reklam, Siffror, Sportjournalistik, Uncategorized
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]