Rekordhelg 2

16 raka ligavinster för Barça och alla de som så högljutt förra våren förkunnande att Pep var överskattad och att Barça inte var så bra för de hade ingen plan B? Var är alla de nu – märkligt nog hör jag dem inte längre!

Det finns nog ingen bransch, utöver musikjournalistiken och filmkritiken,  där procenten presscharlatanter är så hög – de som utger sig för att vara experter men egentligen inte har en aning.

Messi visade inledningsvis mänsklighet. Han tappade några bollar, slog bort nån passning, fick felträff. Jag trodde först att det var bildstörningar – kändes overkligt att Messi kan göra något klantigt och klumpigt.

Sedan fick han bollen rättvänd och yta att accelerera på, drog sig snett inåt, ryckte vänster, så snett igen  och och nytt ryck parallellt med straffområdeslinjen.

Villa gjorde en diagonal löpning framför honom och tog med sig tre försvarare mot hörnflaggan, en kom efter, två sprang i hop och högerbacken hann inte fram. Det är sällan man ser lagkamrater springa ihop – då vet man att det finns ett geni med bollen i närheten även om de två motståndarna just då inte har en aning om exakt var geniet befinner sig.

Messi skjuter nästan alltid i långa hörnet om han avslutar tidigt och i närmaste, det håll han kommer ifrån, om han håller i den och avslutar rakt framifrån. Faktiskt nästan alltid så – Atleticos duktige målvakt ska kunna göra bättre på 1-0-målet om han ska utmana de tre stora spanska målvakterna om något år.

Forlán kom in och var usel. Kün Aguero inte mycket bättre.

Abidal visade med all önskvärd tydlighet att EPL-nissarna undran varför inte Evra platsar i det franska landslaget inte har något med långsinthet att göra – som de tror. Abidal är så elegant, passningssäker och läser spelet så oerhört väl. Förutom att han är snabb. Sedan är han inte en närkampsspelare i klass med Puyol och Pique men han är naturligtvis Frankrikes i särklass bäste vänsterback. Fråga bara högeryttern i Wolves!


About this entry