Vägen mot en bättre supporterkultur?

Tony skrev om hur lätt man blir supporter till ett utländskt lag, i hans fall Borussia Dortmund. Tänkte på det och på vad Sverige bör göra för att skapa en bättre supportermiljö runt fotbollsmatcherna d v s fler poliser löser absolut aldrig några konflikter. Vi borde istället göra som tyskarna.

Runt  1990-talet införde Tyskland något som hette Supportervänklubbar. Pauli var vän med 1 FC Köln och 1860 München. Efter att Borussia D: möt Celtic i gamla UEFA-cupen 1993, typ, skapades många starka band mellan supportrarna.  Celtic var i sin tur  ”familj” med Pauli som var vän med Köln som inte var vän med BD. Jag minns en match typ 1995 mellan Pauli och BD där många supportrar på båda sidor av planen bar celtictröjor…

Vad jag menar är att det kan vara klokt att splittra upp en del av den monogama supporterkulturen – ifall man accepterar några andra lags supportrar är det svårare att ”hata alla andra” vilket är en av den våldsbenägna supporterkulturens starkaste incitament: vi mot dem! Det finns redan en del supportrar som gillar varandra; som supportrar till Gais och Hammarby, MFF och Elfsborg, HIF och…. ja vem vill vara vän med Kärnan?AIK?

SvFF borde underlätta samarbetet, utveckla vänskapen, lägg gärna till ett litet adoptivbarn från Superettan till familjen. Man gör det inte genom att Lagrell håller tal och stampar med foten, man gör det genom att framförallt engagera gamla högt respekterade spelare från båda lagen. Kan de gamla legenderna umgås och ha kul tillsammans så kan deras supportrar. Och då menar jag inte direkt en överberusad Glenn Hysén på borta stå!

Pauli och Hansa supportrar kommer förmodligen aldrig bli vänner men de kan sluta bråka och bruka våld. En del supportrar kommer heller aldrig acceptera det här men på det viset ”outar”/särskiljer man dem ganska effektivt. Och i längden är det omöjligt att inte upptas i gemenskapen.

Det kommer inte lösa alla problem och det tar tid men det är ett litet steg på vägen mot en bättre svensk supporterkultur!