Spurs-Milan: feghet-impotens

Ett lag som inte ville, ett som inte kunde.

När kröningen skulle ske och Spurs skulle ta ett steg, nej stort kliv, in i den europeiska fotbollssocieten – då fegade man ur. Eller Rednapp gjorde det. Han använde samma taktik som Hasse Gren – två defensiva innermittfältare. Spurs, offensiva Spurs anföll aldrig med mer än fyra spelare. Genant. Nästan så som man önskade att Milans rullatorfotboll som inte kan anfalla med mer än fyra spelare skulle gå vidare.

Det blev inte enklare för Spurs att Milanspelarna tilläts springa in i Peter Crouch inför varje nickduell. Nesta, Seedorf med flera hoppade aldrig, försökte aldrig nicka – de bara sprang in i Crouch som fick 7 frisparkar mot sig och 1 med sig när han försökte hålla undan dem från sig och nicka.  Det var en parodi på fotboll!

Så med sex defensiva spelare och ett fullkomligt stillastående försvar i boxen såg t o m Dawson ut som en anständig fotbollsspelare.  Ändå förvånas man över alla enkla misstag vissa spursspelare gjorde. Nervositet förmodligen.

Ja just det,  Zlatan. Fick lite att jobba med men framförallt stod han stilla – inte helt olikt hur man uppträdde för Barça mot Inter förra året. Gick han upp i en enda nickduell?

Besviken på Spurs. Har svårt att se hur de ska kunna ta sig vidare från kvartsfinalen.