Syrianska: heder eller en poäng?

Syrianska har varit nära att ta poäng i två raka bortamatcher. De har spelat väldigt defensivt och försvarat med nio man trots att man haft offensiv som en slags devis för sin existens ”Vi kan bara spela offensivt”, som tränare Özcan sa före starten.

Jag tror man tar poäng av MFF om man spelar för 0-0.

Jag tror inte man vågar spela så på hemmaplan. Stoltheten är alltför stor, den där naiva viljan att göra mål och få jubla under matchen, fotbollshedern, tar lätt överhand. Hade Daniel Larsson inte varit skadad tror jag MFF gjort en Häcken och stänkt in 4, 5 mål.

Dardan saknar matchträning och självförtroende – tror inte han blir den som avgör matchen i MFF:s favör. Men, det är viktigt, han är ytterligare en spelare i straffområdet och det kan inte MFF få alltför många av.

I en intervju med honom i dagens SDS tror han att han och Agon kompletterar varandra väl. Jag tror precis tvärtom. De är väldigt lika som spelare men Dardan är större, starkare har bättre teknik och målsinne men är också oerhört mindre erfaren.

I vanliga fall hade jag inte trott på ett MFF vars mål vaktas av Dusan M. men hans stora osäkerhet i höjden har mindre betydelse idag då Syrianska aldrig slår höga inlägg. De har endast en spelare över 175 cm, han är å andra sidan minst 195 cm och ser ut som en Peter Crounch med stor päronryggsäck.

Men Durmaz, Hamad och Pekalski borde kunna lösa den här uppgiften själva. Snabba omställningar är konceptet när Syrianska spelar 4-2-4!