Ytterligheternas säsong för HIF

Det är alltid lika fascinerande när skador och avstängningar tvingar spelare att uppträda på nya positioner.

Ta t ex innermittfältsbristen i MFF som tvingade Rolle Nilsson att först placera Wilton Figureido där (som defensiv mf medan Roland Åhman Persson blev offensiv) och sedan i slutet av förra säsongen då Jeffery Aubynn visade att han spelat på fel plats i 15 år (varav tre i MFF).

En svensk klassiker i sammanhanget är VM-matchen 2002 Sverige–Argentina med fyra mittförsvarare i backlinjen ( medan den bäste av dem alla Patrik Andersson åkt hem pg a skada).

I matchen mot IFK Göteborg fick HIF tre vänsterbackar skadade.

Man lider fortfarande av det eftersom Erik Edman är borta. Så hemma mot Kalmar fanns inga mittbackar. De två ordinaririe mittbackarna var avstängda och reserven skadad. Tillskillnad från förr har man ingen defensiv mittfältare som kunde axla den rollen. De som skulle kunna ( både Bergholtz och  …. den andre unge innemittfätaren på bänken skulle säkert bli utmärkta med lite träning).

Så HIF ställde upp med Wahlstedt-Holgersson-Baffo–Andersson; i tur och otrdning 3:e högerbacken-2:e högerbacken-3:e vänsterbacken-2:e vänsterbacken (alternativ 1:e högerbacken).

Jag missade matchen men enligt rapporterna var halvtidsledningen rättvis och sedan spelade man av matchen och Kalmar hade endast två riktigt bra målchanser. Ifall det stämmer är det sensationellt. Jag är full av beundran för hur man kan hålla nollan med en sådan backlinje.

Tänkte göra om experimentet i MFF men de har inte fyra ytterbackar. Halsti är visserligen ytterbacksreserv men i grunden mittback. Tobias Malm, ja det vore Tobias Malm som mittback. Pekalski skulle säkert bli en bra mittback på sikt men nu kastas in där….

Mot MFF är de ordinarie mittbackarna tillbaka. Annars har man en känsla av att med kalmaruppsättningen hade t o m Agon Mehmeti haft en hyfsad chans att näta.