Svensk Friidrott 2011

Att det största som finna i svensk friidrottsvärld är några mediokra höjdhopperskor och Carro Klüfts träningshopp på 6.74 säger allt. Är det en sport som det är svårt att komma tillbaka till när kroppen börjar bli gammal, full av skador och alltid saknat nödvändig explosivitet så är det hoppgrenar – med andra ord tror jag aldrig Carro kvalificerar sig till en stor mästerskapsfinal igen. Kunde man däremot räkna kroppsvolym och kroppsfett multiplicerat med  hopplängd ( ungefär som backhopparna multiplicerar längden med stil och nedslag) hade Carro dominerat längdhoppet stort. Säkert även på herrsidan.

Sedan kan man konstatera att SVD-sportens friidrottsexpert förmodligen hade rätt ( Sv. överdriftspriset) – ATT en svenska tog 191 cm i USA dagarna före Lag-EM inspirerade säkert såväl Adi B. som de andra pojkarna och flickorna i blågult. De lyfte sig och blev bara toksist på hemmaplan. I några grenar var flera av dem faktiskt på övre halvan av de tolv nationerna.