Sveriges mest bakfulla elitidrott

Dagens efter Midsommarafton är det läge att jämföra Medelsvenssons hälsotillstånd med Elitidrottssveriges. Vilken sport är mest bakfull?

Jag säger utan tvekan friidrott! Här finns några bra konkurrenter men året då nästan alla gamla skadedrabbade ex-stjärnor lade av och dessutom Pedosverige fick kortbyxor och linne med stort tävlingsnummer på bara måste det bli friidrotten.

Årets allra största friidrottshändelse i Sverige var Lag-EM på Stockholm Stadion förra helgen. Sverige kom toksist av tolv länder. Det positiva var väl att Finland inte var med och att några pers. faktiskt slogs. En del av dem inte SÅ imponerande men i alla fall. Roligt med svenska friidrottare som är bäst när det gäller  – även om de inte är bra nog.

Några är väldigt dåliga. Den svenska  5000 meterstiden hade varit OK om det var ett långsamt lopp och en snabb sista kilometer. Fast segraren var en minut före jumbon i blågult. Han sprang på 14.44.67 och om jag minns rätt så sprang Pavoo Nurmi en halvminut snabbare. För snart 90 år sedan. På kulstubb, i en slags lätta träskor.  Drygt 50 kvinnor har sprungit snabbare än Sveriges för närvarande snabbaste man på 5000: Adi Bouaff SM-mästare på både lång- och kort terräng. Adi är med andra ord outstanding i Sverige på långdistans. 14.44.67!

Arrenhius, ja både far och son har i decennier lyft elitstöd eftersom de i det närmaste är de enda som velat kasta diskus och kula i Sverige. De är outstanding i landet men resultatet i helgen, 17.41 ligger också där: en bra svensk förkrigsnotering.

En av våra stora medaljhopp, jo Jeng brukar kallas så, klarade 5 20 i stav i sista hoppet och rev sedan ut sig.  Likadant för höjdhopparen som tog 220 i tredje och sedan försvann i stratossfären på 224.

Har Sverige någonsin varit så här dåligt i höjd?  Det fanns en svacka före Sjöberg och efter Rune Almén, han som rev med polisongerna men den var varken lång eller djup. Undrar inte om Thomas Eriksson täppte till den med något 2.22 hopp på college. Innan dess? Ja då talar vi återigen förkrigsfriidrott, långt före dykstilen. Jag tror man kan påstå att Sverige aldrig varit sämre i höjdhopp sedan man lade skumgummi under ribban. Det är ett hårt konstaterande men sant.

Samtidigt kan man knappast klaga. Friidrott är en marginaliserad idrott och för att du skall tjäna som den 1000:e mest högavlönade fotbolls-,  basket.- amfotboll- eller baseballspelaren i världen, måste du troligtvis vara världsetta i din gren. Och då är din gren varken 3000 meter damer eller herrslägga eller en sju. åtta andra 90-nummergrenar!

Plus att det är ensamt, plus att det kräver mer träning, mer kroppsvård och dessutom med markant större pedofilrisk.

Vad hade friidrott varit utan OS? Förmodligen en sport till och med Eurosport ratat. Tur att SVT 24 finns;  sportminoriteternas hem och kulturförening med statsbidrag, ett slags Nordiska Museet för sport.

Att svensk friidrott suger så betänkligt är inte så konstigt när alla talanger väljer något annat. Det är svårt att lasta svensk friidrott för det. Däremot kan man lasta svenska tidningar som skriver upp mediokra friidrottare bara för att journalisterna tror folk vill läsa om friidrott för att det är friidrott.

Är Adi Bouaff friidrott?

Ja det är han men det var en jävla tur för Sverige att de strök 10 000 meter på programmet.