Varför ska just fotbollspelare slippa betala skatt?

Återigen en skattetvist där klubb och spelare drar längsta strået. I det här fallet Henrik Larsson och 818 000 kronor. Skattemyndighetens jurister har inte lyckats bevisa att det fanns ett avtal mellan agenten Rob Jensen och Henrik Larsson när den senare gick från Barcelona till HIF. Juristerna, som överklagat en tidigare friande dom till Kammarrätten, anförde Jensens företags hemsida som bevis men det räckte inte.

Alla i fotbollsvärlden, speciellt de som följt Henrik Larsson, vet att Rob Jensen var Henkes från flytten till Celtic i slutet av 90-talet. Alla vet att Henrik inte haft någon annan agent och att han i tusentals TV- och tidningsintervjuer hänvisat till Jensen som sin agent: varför är det så komplicerat att klargöra det. Och hur troligt är det att Jensen efter åtta, tio år plötsligt börjar arbeta för andra sidan, för klubben mot sin egen spelare?

I vanliga skattetvister räcker det att något är sannolikhet eller ”intill visshet gränsande”. Varför krävs nu papper?

Som bevis för sin oskuld hänvisar Larsson till ett muntligt avtal mellan Jensen och FCB. Varför accepteras det som bevis? Ett muntligt avtal i tredje parts öra?

Om Henrik Larsson är skyldig att betala skatt, som Skatteverket anser, så ska han göra det. Jag finner det oerhört stötande, ja faktiskt kränkande, att Kammarrätten anser att det finns en skattemoral för idrottsklubbar och idrottsmän och en annan för övriga svenskar.