Allsvenskans bästa lag…

…förutom MFF, möttes i kväll i två matcher. Det var ganska bra tempo, några lysande individuella insatser och en alldeles klar slutsats; Elfsborg vinner guldet på att vara fega och tråkiga.

Helsingborg dominerade matchen men det var IFK som skapade de bra målchanserna. Pär Hansson var duktig.  Han räddade HIF. Framförallt på en utrusning där Hysén fick bollen lite väl långt ifrån sig. HIF:s ansolut två bästa spelare: May Malanga och Rasmus Jönsson gjorde var sin 60 meters maxlöpning med bollen innan de avsluta i krysset, May och serverade en macka Jönsson.

De är unga och så pass duktiga att de knappast är kvar i Sverige augusti ut.

Tills dess är HIF:s problem att Jönsson ligger alltför långt bak för att vara målskytt och Sundin är inte tillräckligt. Det var ingen tillfällighet att två mittfältare gjorde HIF:s mål. Man är alltför svaga, korta och klena framåt utan Gerndt.

Visst kan HIF löpa ersättare men det tar tid att spela in dem. Tills dess har HIF seriens bästa mittfält.

IFK var,undantaget Sebastian Eriksson, helt utan aggressivitet. Allra sämst var han som enligt någon skulle ta tillbaka landslagsplatsen: Adam Johansson. Tätt följd av vänsterbacken.Turina var som vanligt otroligt långsamt ner och släppte in Elfsborgs enda skott på mål. AIK hade mycket boll men skapade i sin tur inte en enda målchans på 90 minuter. Man var nära, till målchans, då Covic missade en utboxning men Tetteh missade nästan bollen och avslutet gick inte ens mot mål.

AIK har inte konstruktiviteten att föra matcher mot bra motstånd. Elfsborg har inte försvaret vid fritt och öppet spel men när de spelar som i dag – väldigt defensivt så funkar det. Ja, de vinner bortamatcher i år – vinner de svåra hemmamatcher också?


About this entry