Fusket

Lundastudenten som gjorde appen vilket gör det möjligt att fuska i Wordfeud förstod inte kritiken: ”det handlar ju om att vinna”. Tänker detsamma när jag ( i El Pais) läser om de två tennisspelare som blivit avstängda på livstid för läggmatcher. Tänker på Sporting Gijon-Barça i helgen.

Såg första halvlek, undantaget, första 12 minuterna och frapperades av allt fusk – och en kommentator som hade svårt att finna nivån. Han gnällde ideligen på att Barça var dåliga. Själv såg jag en match där de ledde 1-0 på bortaplan och hemmalaget spelade 4-5-1 utan en enda spelare över mittlinjen. Barça hade 76 procents bollinnehav men svårt att klara offsidefällorna och svårt med passningstempot på en fruktansvärt långsam plan. Bollen verkade inte ens rulla – så högt var gräset.

Och då framförallt Messi satte fart genom att spela bollen i luften var det ideliga små fasthållningar, stängningar och regelrätta kapningar – som fällningen av Messi. Även när man slår undan stödjebenet lyckas han nästan hålla balansen.  Nästan.

Slutsatsen är att fusket i fotbollen, och idrotten i allmänhet men speciellt fotbollen är så ”comme-il-faut” att det inte märks längre. Det räknas som en del av spelet.

Hade den här matchen spelats enligt regler tillämpade på 80-talet hade Barca förmodligen vunnit 10-1: så överlägsna var de.

Fusket är en accepterad del av fotbollen. Någon borde göra något åt det innan det helt går åt helvete, vilket det gör den dagen Barça förlorar. Då dör fotbollen!