Tidigt i somras diskuterade jag HIF:s guldchansen med Jesper Jansson. Jag hävdade att tillskillnad från de andra guldkandidaterna ( i mina ögon då främst Elfsborg men också IFK Göteborg och så slängde jag in MFF och fast mest för att retas…) hade HIF inte tillräckligt bred trupp för att vinna allsvenskan.
Defensivt var den bra men det fanns bara ett alternativ som yttermittfältare och anfallare och inget som innermittfältare.
Tycker egentligen att min analys var korrekt – skillnaden mellan teori och utfall är att HIF nästan helt sluppit avstängningar och skador där det verkligen hade kunnat drabba dem. Plus att de faktiskt köpte fyra nya spelare. På gott och ont. Mest gott. Så något tog kanske Jesper åt sig av kritiken även om han inte direkt verkade bry just då.
Tänker på det när jag såg MFF i går. Att man har så många spelare av någorlunda allsvensk klass. Och att liksom det faktum att Syrianska utan allsvensk rutin i våras såg riktigt dåliga ut så är de nu betydligt taightare och gör färre misstag. Men de har framförallt ålder, mer ålder än rutin vilket var avgörande för MFF:s 1-0-seger
Och rutin handlar inte främst om att göra väldigt bra saker utan att istället kunna värdera: när man ska göra lätta saker och när man ska göra svåra.
Tre raka 1-0 segrar med så många olika och nya, orutinerade spelare, är tecknet på att klubben, miljön och laget känner sig trygga. Att tränaren nu kan värdera, och att de nya spelarna inte alltid gör rätt men framförallt att de inte gör stora fel.
Varför MFF känns så rutinerade beror huvudsakligen, tror jag, på tre saker:
- En klok tränare
- Framgångarna i Europa har gjort att man kunnat behandla allsvenskan som en vardag på jobbet och Europa som fest. Och det är enklare att gå till jobbet när ”helgerna” är roliga istället för att det känns som Gefle borta eller Häcken på Rambergsvallen en måndagskväll sju dagar i veckan.
- De unga spelarnas rutin. Ivo, Pontus, Jiloan, Agon och i viss mån Jimmy har fått förmågan att höja tempot och intensiteten när de behöver det. Som om de fått en ny växel. De gör betydligt färre fel än de flesta spelarna i deras ålder ( Jimmy är en boarderlinare här…). MFF, liksom HIF fram till sensommaren, har konsekvent satsat på unga spelare och det ger resultat. (varför IFK Göteborg inte fått samma effekt trots att de gjort samma sak får jag spekulera om i en annan text).
Dessutom är inte tiderna sådana att MFF nämnvärt riskerar bli sönderköpta under vintern. Många klubbar, framförallt i Sydeuropa har problem med ekonomin och en vårsäsong i allsvenskan med toppad form och en stor trupp till det verkliga skyltfönstret EM borde locka betydligt mer än en osäker, och ensam omställningsprocess nånstans i Europa.
Det som behövs för att spelare som Ivo och Jiloan ska stanna till sommaren är att Hamrén ger dem en vink om att de är aktuella i fall de sköter sina kort. Inte mer än så. Och detta är Erik Hamréns förbannade skyldighet.
Lämna ett svar