Mysteriet Jonas Olsson

Tony Gustavsson på Canal + tycker han spelat in sig i EM-laget. Daniel Kristoffersson i Expressen tycker han gjorde en mycket bra match.

Tillåt tycka tvärtom.

Det är framförallt två sekvenser som inte kan lämna mitt minne och som för gör yttrandena av två av Sveriges ledande fotbollsexperter ( han är trots allt tidningens internationella fotbollsexpert) fullkomligt sanslösa.

En sekvens i första halvlek då Niklas Bentdner, alltså inget dribblingsgeni får Olsson springa baklänges. Olsson vänder slutligen ut mot hörnflaggan och motståndaren vänder inåt och får ett bra avslutningsläge.

Bendtner är en medioker spelare som i går såg ut som världsklass. Är det för att han är bra? Nej,  det var för att Sverige var hysteriskt dåliga.

En försvarare måste alltid försöka styra en rättvänd spelare ut mot hörnflaggan. Att lämna en lucka för att gå inåt finns inte. Utom för Olsson.

Vid 2-0 målet är Olsson minst 15 meter fel. När danskarna kommer tre mot tre i djupled så joggar han tillbaka. Jagande svenska mittfältare springer om honom och han fortsätter jogga.

Ifall Wilandh räddat avslutet men släppt retur – är det inte Olsson jobb att vara där? För mig är det så främmande att en felplacerad mittback inte gör allt för att reparera sitt misstag.

Olsson slog några hyggliga 40 meters lyror upp svenskar men såg å andra sidan osäker på allting som han inte kunde slå med vristen. Han har dessutom fel isättning när han bredsidor. Han ser lätt handikappad ut när han vrider överkroppen onaturligt vid varje bredsida.

För mig spelade Jonas Olsson sig ut ur EM-truppen i går. I mitt tyckte borde han aldrig varit med i matchen mot Danmark överhuvudtaget. Det finns så många lovande svenska mittbackar som har framtiden, även den korta, framför sig. Olsson är avslut inte en av dem.