Självmål och självmord: Anders Lindegaard och Newcastles frispark
Läser just nu Ronald Rengs prisbelönade bok om Robert Enke . den tyske målvakten som begick självmord hösten 2009. Läser i ”A Life to Short” om turerna fram och tillbaka med förstemålvakter i Barça 2002 och hur han knäcktes av cupförlusten mot Div 3-laget Novelda den hösten. Om hur konkurrensen och problemen att försöken övertyga Van Gaal och målvaktstränaren Frank Hoek om att han var värd att satsa på blev alltför mycket.
Att han, i Borussia Mönchengladbach, ett par år tidigare satte baklängesrekord för Erste Bundesliga med 15 insläppta mål på två matcher, framför bl a Patrik Andersson – det betydde inget. Robert var fortfarande förstemålvakt och gjorde inga större misstag. Men tre insläppta mål mot Novelda, uthängd av en idiotisk lagkapten i Frank de Boer och nerflyttad från andre till tredjemålvakt efter Bonani och rookien Valdes – det sabbade psyket.
Samtidigt ser jag Newcastle-Man United och att storklubben nu petad sin för dyra pengar inköpta unge lovande målvakt De Gea – han som skulle vara och har varit den egentlige förstemålvakt fram till nu.
Såg inte hela matchen i går men delar av Newcastles utklassning av United. Vet som sagt inte hur dålig De Gea varit men när man petar förstamålvakter måste man vara medveten om att konsekvenserna är oöverblickbara. Det finns målvakter som gått från att ha varit bäst i världen till en osäker tillvaro i utvecklingslaget på grund av petningar.
Har dessutom ingen aning om hur De Gea tagit det här – det bästa för honom är att antingen få tillbaka chansen i nästa match och låta målvakterna stå var sin match ett par omgångar eller att Lindegaard fortsätter göra osäkra matcher och till slut petas på lång tid till förmån för De Gea.
Det enda jag vet är vad jag såg i går kväll – en ganska medioker, osäker, orutinerad men välväxt målvakt från Danmark. Jag tror Man United hoppades att han skulle bli en ny van der Saar – målvakten som totalt dominerade luftrummet med sin längd och taijming – i alla fall så länge han var relativt ung och man inte ”interferade/screenade” bort målvakter.
Lindegaard är nästan lika lång och välbyggd men saknar för närvarande både modet, taijmingen och van der Saars psyke.
Ett exempel var att han vid två tillfällen var på väg ut och plocka inlägg, hörnor men ångrade sig. Hade de avsluten från Newcastle varit bättre där hade förmodligen De Gea stått redan nästa match.
Det första målet är omöjligt att ta. Det tredje var väl ett självmål men då sov jag i soffan…
Det andra, frisparken, tycker jag dock avslöjar många saker om Lindegaards brist på rutin.
- Det är i en position där det är ytterst tveksamt om en vänsterskytt tar frisparken. Och om jag förstått det rätt har inte Newcastle någon framträdande vänsterfotsskytt – både han som sköt i första halvlek, och den här skytten var högerfotade. Ändå ställde han upp en mur som i huvudsak var till för att täcka ett vänsterskott.
- Han ställde upp fyra man – från cirka 32 meter. Det är väldigt väldigt mycket. Det finns ju många målvakter som ö h t inte haft någon mur från det avståndet.
- Han ser bollen väldigt sent vilket kan bero på muren. Att han indirekt ”skymmer sig själv”. Från det avståndet ska han hinna bort till den stolpen utan problem vilket han kanske gjort utan mur.
- Han är där, han enhandsboxar bollen upp i undersidan av ribban. Jag tror han använder bara en hand, med begränsad styrka, och inte två för att han är sen och jag tror att den olyckliga vinkeln på paraden beror på att han är lite rädd att slänga sig in i stolpen. Hans sätt att ”slänga sig kort” och inte i full längd, att han omedelbart efter räddningen ”kryper ihop” , drar upp benen e t c tyder på att han försöker hejda den fortsätta rörelsen. Vilket får ungefär samma effekt som en golfspelare som inte fullföljer svingen – du träffar inte bollen som du ska – bollbanan blir fel!
Detta sammantaget får mig att misstänka att Lindegaard fortfarande har långt kvar innan han blir en pålitlig förstamålvakt i Man United. Om man nu någonsin blir det. Å andra sidan – är det någon klubb som är känd för sina labila målvakter så är det just Sir Alec Fergusons Man United.
Ps När Enke spelade i Benfica hade han anbud av Sir Alec. Managern ringde själv upp och garanterade Enke minst 10-12 matcher per säsong bakom Barthez under två år för att sedan få överta den ordinarie rollen. Enke tackade nej. Han ville vara förstemålvakt! Oavsett klubb!
Pss Ronald var andremålvakt i det tyska författarlandslaget 2005 -07. Efter att förstemålvakten, den även i Sverige spelade dramatikern Albert Ostermaier,brutit benet i första VM-finalen mot Sverige i Italien 2005, fick Reng hoppa in. Han stod även i nästa VM-turnering året efter. Då åkte Tyskland ut i gruppspelet. Sedan dess har Ronald dessvärre inte synts till i det tyska landslaget.
About this entry
You’re currently reading “Självmål och självmord: Anders Lindegaard och Newcastles frispark,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- januari 5, 2012 / 16:33
- Kategori:
- Brittisk fotboll, Den mentala biten, Litteratur, Målvakter
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]