AI – pank, ensam och olycklig

”Now, it’s gone. So are his wife and family and, apparently, much of his money. He’s no longer a star, not even at the Atlanta watering holes he frequents. We only hear about him when the cops are impounding his Lamborghini or creditors are beating down his door. After being so much, good and bad, to so many, Allen Iverson is a 36-year-old retiree. He is a nobody.”

Jag tycker inte synd om Allen Iverson. Han hade allt, och lite till, förutom ödmjukhet och insikten om att man inte vinner något ensam. Däremot förlorar man, mycket, ofta, hela tiden. Washington Post kör i dag en bra featureom en av idrottsvärldens mest talangfulla idioter (krävs en fb-applikation).

Till skillnad från hundratusentals andra afroamerikanska killar som växer upp i Philly fick han chansen att ändra sitt liv. Att låta det sluta i dur. Han var en förebild. Det är han definitivt inte längre.

About this entry

You’re currently reading “AI – pank, ensam och olycklig,” an entry on Maxtiotår

Publicerad:
februari 5, 2012 / 12:26
Kategori:
Bortskämda, Idrott och moral, Människor, NBA
Etiketter: