NYC part 1: Gud, rasism och one-night-stands

Knicks suger, speciellt deras backcourt är kass. Carmelo Anthony kan nästan vinna matcher åt dem då han är bra, som mot Celtics borta i förrgår (förlust med 2).

I natt spelade de tredje matchen på tre dagar – och en måstematch hemma mot New Jersey Nets från andra sidan Hudson River.

Nets, dåliga men bra på att skjuta treor, tog tidigt ledningen med 17-7. Mycket beroende på att Knicks guards i dagsläget varken är bra offensivt eller defensivt. Landry Fields (min fantasyspelare) är ok men resten är alltför dåliga.

Och Melo visade med all önskvärd tydlighet att han inte är en ledare – tog dåliga skott, sov i defence och slutade på 3-15.

Orsaken till att Knicks vann var Tyson Chandlers insidespel och framförallt en ny ung killes drömmatch.

Nu är 23-årige Jeremy Lin från Palo Alto i Kaliforninen inte så bra som 25 poäng , 5 rb 7 ass med mera. Han är inte ens en kortidslösning på Knicks backcourtproblem men han är en spännande spelare.

Hans föräldrar är från Taipei men han har hittills inte bestämt sig för om han ville spela med hjärtat (Taiwan) eller det karriärmotiverade Kina. Uppenbarligen ( fråga mig inte hur) kan han spela för båda länderna ( plus USA förstås men den klassen har han inte). Och att spela för Kina ställer till problem eftersom han oupphörligen tackar sin kristna Gud för allting. Är han bereddatt skruva ner volymen för Gud har han en grym stjärnstatus i Kina, men först då!

Det riktigt intressanta är att han var highschoolstjärna i Kalifornien men ingen av de stora Pac-10 universiteten ville ha honom. Så han fick ett rent akademiskt schoolarship från Harward (de erbjuder inga idrottsstipendier i Ivy League)och tog det.

Fyra år senare har han en examen från ett av världens bästa universitet, dominerat den ytterst mediokra Ivy League och blir inte draftad. Tror inte det är mer än 2-3 spelare som tagit sig från Ivy League till NBA sedan 1970-talet. Lin lyckas ändå spela sig till en bänkplats i förra säsongens Warriors.  Fick kontrakt med Knicks nu men har bara fått ströminuter.

Natten innan i Boston fick han några minuter i första halvlek och fick sedan sitta resten av matchen.

Och så fullkomligt exploderar han i natt – vilket är en av de verkligt häftiga sakerna med basket: att en anonym spelare har ”flow” och allting funkar (se tex Nate Robinson i Knicks för två år sedan borta mot Atlanta).

En annan intressant sak är att Lin ( och collegecoacher i Kalifonien) i intervjuer förklarat att en anledning att han inte fick stipendier där förmodligen var hans ras. Att man helt enkelt har förutfattade meningar om idrottsmän med asiatiskt påbrå.Under Yao Mings storhetstid fanns det 4-5 kineser i ligan men ingen av dem kunde prestera på en hög och jämn nivå. Även om deras fysiska förutsättningar ofta var oerhörda.  Det, och en underliggande, latent rasism, är förmodligen förklaringen att det tog så lång tid för Lin att ta sig in i spotlight. Tyvärr ser jag inte riktigt hur han ska hålla sig kvar där.

Lin skjuter inga treor och har ö h t ett ganska dåligt skott ( många layups i natt). Men han är en hyfsad passare och framförallt hans taijming är bra – många alley-hoops till Chandler. Och han är en mindre dålig försvarare än Douglas och Schampert. MEn det räcker inte till att starta i NBA.

Men det är en bra historia!