Varför så få kvinnliga tränare?

Alla i idrottsvärlden pratar om genus men det finns en bortglömd del – tränarna. Ordföranden, massörer, spelare, media m m allting kan eftersträva någon slags jämställdhet men i tränarbranschen härskar det manliga patriaketet! Utom i dambasket. I WNBA finns många kvinnliga headcoacher och detsamma gäller i Dambasketligan. Fyra av de fem bästa lagen har tjejer som bestämmer.

Så när basketbollförbundet bad mig sammanfatta säsongen hittills skrev jag om detta.

Tycker det är spännande att idrottsvärlden misslyckats så kapitalt när det finns massor av kvinnliga chefer och ledare i näringslivet! Se på andra damlagidrotter: fotbollen har en av tolv, handbollen ingen alls. Tror jag. Idrottsvärlden är reaktionär och genuskonservativ.

 

 


About this entry