Allsvenskan: de inte tillräckligt dåliga

IFK Norrköping -Andra året är svårare men lagets store spelare, Astrit är ett år äldre och nödvändigtvis ett par år klokare. Extremt mycket talang med bollen men ett huvud som befinner sig i La Liga, helt enkelt en tillgång för motståndarna när han inte har bollen eller kan få den på ett enkelt sätt. Peking borde med Janne Anderssons intelligenta coachning kunna vara lika stabila som ett klassiskt Gefle och dessutom med spetskompetens i Astrit, målskytten Hasani och en av mina gamla mittbacksfavoriter: Bobbi Friberg da Cruz.  Plus är att man äntligen gjort sig av med alla feta, egocentriska, överbetalda Ullareds-brassar. Thorvaldsson? Det är väl fem år sedan han såg bra ut?

Gais – Celik betydde mycket för Gais förra året. Utan honom var man svaga och saknade fantasi. Det blir så när man har några svaga kort och några starka – man vet exakt vad de spelarna kan och inte kan.Starka kort är naturligtvis Wanderson, Ayarna, Fredrik Lundgren och Ekunde. De svaga är Calum Angus, Kenneth Gustafsson och varje lag som kan ha en 35 årig Iljeh på topp. Den gamle MFF-aren är numera mest tung i steget och rejält elak. Om domarna varit mer observanta och mindre förlåtande hade han kunnat bli utvisad i nästan varje match han spelade. Den sortens kristen försoningslära kommer han inte möta i grönsvart. Med reservation för att inte någon av de unga, okända spelarna visar sig ha exceptionell talang, kanske t o m Enis Malici från den enda göteborgska småklubb jag har en relation till: Azalea BK.

PS Upptäcker att Celik, som Rangers bröt kontraktet med när de inte längre ville betala hans lön, nu är tillbaka i Gais. Det gör Gais bättre men inte tillräckligt bra för att ta klivet upp i nästa.