Jane Björck – att synas men inte höras

Så här såg Jane ut för 28 år sedan. Så här ser hon inte längre ut.

Jane Björck 1983

När jag på gymmet ser men inte hör Sportspegelns intervjuer från fotbollslandslagets EM-läger på Gotland reagerar jag. Jag reagerar på att den intervjuande journalisten ges så mycket uppmärksamhet.  Jane Björcks ansikte och profil dyker upp under och efter nästan efter varje liten inklippt intervju. Efter intervjun med Zlatan vänder hon sig dessutom om och ler rakt in i kameran.

Varför? Varför marknadsför man bildmässigt den här sportjournalisten på ett sätt som gränsar till parodi? Eller är det hennes alldeles egen vilja som påverkat fotograf, redigerare och producent? Är det så att hon har ett behov av att synas – oavsett vad hon har att säga?

Jag har två minnen av sportjournalisten Jane Björck.

Det ena är här hon suttit vid ett redigeringsborg i Sportspegeln och strött meningslösa och oinitierade kommentarer om helgens italienska seriefotboll. Sportjournalisten som person har därmed givits en minst lika viktigt funktion som det sportjournalistiken förmedlar.

Det andra är de famösa, personliga frågorna med Maradona på en presskonferens i Sydafrika 2010 – då när hon gjorde tyckte det var viktigare att förmedla sina egna minnen av ett kort möte i Italien 1990 än att agera som seriös journalist. Inför hela världspressen.

När jag nu ser inslaget från Gotland i SVT:s Sportspegel påminner starkt om de foton som supportrar vill ta av sina idoler – utvecklingen av autografskrivandet är foton med sig själv och idolerna, eller att tala i mobilen när stjärnan är i närheten eller rent av filmas. Det är på det viset jag upplever Jane Björck och Sportspegelns intervjuer. De ska bevisa att Jane Björck träffar de svenska fotbollsstjärnorna.

Den upplevelsen förstärks när jag sedan hör den långa intervjun med Johan Elmander. Vad säger han som är nytt , eller intressant eller ö  h t relevant i landets största sportprogram – betalt av skattekronor? Och varför dyker den här medelålders kvinnan (vars utseende nästan är helt irrelevant) hela tiden upp i bild?