Världens rikaste idrottsmän

Det är inte enbart språket som är maskulint – även inkomsterna. Av någon anledning är kvinnliga idrottare inte gångbara som reklampelare, eller talespersoner/ambassadörer för kommersiella produkter. Det är en av de två intressanta slutsatser man kan dra av Forbes 100-lista på världens rikaste idrottsmän som Idrottens Affärer rewritat.

Enbart två kvinnor, och 98 män. Det är sjukt. Är inte kvinnor intresserade av kvinnliga idrottare? Känns de alltför svettiga och manliga för att vara kvinnliga förebild? Eller är det t o m så att mycket av den reklam kvinnliga idrottare vänder sig till manliga konsumenter?  Under alla omständigheter är det genant: inte för de arrangörer som betalar i stort sätt lika mycket i prissummor för män och kvinnor utan för de företag som använder idrottsmän i reklamen. Där borde Gorilla Girl sätta in en terrorattack!

Det andra intressanta är att två boxare toppar inkomstligan. Två boxare som förknippas med så mycket våld, och fängelsevistelser att man tycker att Tiger Woods äktenskapsbrott borde framstå som en piss i Atlanten. Men inte i USA. Där är det mindre omoraliskt att slå sin fru än att vara otrogen mot henne, speciellt om du är svart och hon är vit!

Ps Ett bra mått på journalistik är hur mycket man tänker på läsaren när man ”skriver om andras nyhetstexter”. Idrottens affärer publicerar en lista som skull kunna vara i dollar eftersom alla de främsta tjänar dollar. Och att originaltexten är i dollar. Men i första hand naturligtvis kronor, det är så vi räknar på svenska men att räkna i euro – det är bara lat och dålig journalistik.

Pss jag använder en kurs på 9 SEK på 1 €.

Pss Idrottens affärer borde veta att svenska läsare är intresserade av fotboll och att vi egentligen skiter ett stort stycke i alla boxare och damgolfare bara vi får reda på hur mycket Messi, CR 7 och Zlatan tjänar. Fast Idrottens Affärer  verkar inte veta det…