Två identiska matcher
MFF har vunnit två bortamatcher i år. Båda med 3-2 mot relativt dåligt motstånd. Det lustiga är att de har sett ungefär likadana ut spelmässigt: ett MFF-försvar som släppt till väldigt många farliga chanser eftersom motståndarna gång på gång fått komma rättvända mot en övergiven backlinje.
Den 16 april var det Djurgården och nu alltså Gais.
Det finns en likhet till – Erik Friberg skulle vara balansspelare. Jag skrev om hans problem med det defensiva ansvaret redan i Lomma, mot Start. Jag skrev om det efter DIF-matchen och nu vill jag skriva om det igen – speciellt för de som tycker att han gjorde en ganska bra insats.
De som tycker det ser endast hans tid med bollen. Erik är bra med bollen. Inte lika bra som Simon Thern men mer rutinerad. Och Erik löper bra så länge MFF har bollen.
Men en defensiv mittfältare utmärks ju främst av det defensiva ansvaret. Det har inte Erik. Och mot Gais var Wilton helt enkelt inte intresserad av spelet utan boll. Jag tror han satte något slags rekord i minst meter per minut för innermittfältare i allsvenskan.
Precis som mot Djurgården får Daniel och Pontus ett helvete med alla rättvända motståndare. När Albornoz dessutom ligger alltför högt så blir det tokigt och de två i mitten helt utlämnade.
Så i andra halvlek tog de istället ett steg upp och stängde den zon där gaisarna opererat. Men en bättre motståndartränare hade kunnat utnyttja det faktum att MFF lämnade hela sin egna planhalva öppen och att Daniel Andersson stod vid mittlinjen. Så när mittbackarna gick fram och INTE vann bollen var de gång på gång tvungna att dra på sig frisparkar.
Den här typen av nödvändiga fouls bestraffas hårt i basket. Borde kanske också göras i fotboll.
Erik Friberg är inte lika vilsen och desorienterad som i Lomma och på Stadion men han har ännu inte lärt sig att ligga mellan motståndare och egna backlinjen och de gånger han verkligen är där så faller han hela tiden med backlinjen in i straffområdet. Så när den väl stannar får Erik vända och springa upp och möta motståndarna. Det hände flera gånger och det ser ganska genant ut.
Det spelar ingen roll hur mycket Erik springer när han hela tiden springer fel. Utan boll. Han läser helt enkelt inte spelet speciellt väl. Utan boll.
Så vad ska MFF göra när Ivo inte kan spela?
Jag har svårt att tänka mig att Rikard satsar på Erik och Wilton en gång till – mot ett bättre lag med bättre tränare går det riktigt åt helvete. Jag ser gärna Simon Thern på innermittfältet. Där kommer hans kvalitéer till sin rätt. Mot Gais var han hela tiden tvungen att vända inåt för att slå inlägg och det funkar inte. Dessutom var kvalitéen alltför låg. Samma sak med Albornoz – alltför långsam, alltför omständlig.
Om Erik ska spela måste det vara som offensiv mittfältare, på bekostnad av Wilton eller Simon. Helst ser jag Simon där – han är framtiden och att Albornoz flyttar ut till vänsterkanten på mittfältet.
Och Halsti kan absolut göra jobbet på mittfältet. Nu såg jag matchen på TV och det framgick inte hur högt Albornoz (Ulrich) och Ricardinho låg i sina utgångspositioner men jag ser gärna att de ligger så högt att MFF spelar 3-5-2. Men det betyder också att behovet av en snabbare mittback bredvid Pontus ökar.
Nu tror jag inte Rikard vågar experimentera så här när man är med i guldstriden men min bestämda uppfattning är att ifall Erik friberg får fortsätta som defensiv mittfältare så är MFF inte längre med i guldstriden.
About this entry
You’re currently reading “Två identiska matcher,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- juli 26, 2012 / 05:20
- Kategori:
- DIF, Gais, MFF, Taktiktavlan
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]