HIF-Celtic

Eftersom jag är en man med många lojaliteter tycker jag illa om när de råkar träffas och min dubbelnatur tvingas bli offentlig.

Jag är som Henrik Larsson på Celtic Park  den där kvällen (när Atochastationen hade sprängts i bitar, 180 människor dött och HELA Celtic Park sjöng ”You Never Walk Alone” och alla grät) och han sedan avgjorde matchen till Barcelonas fördel och vägrade både le eller sträcka upp händer i någon slags målgest. När han var en av historiens mest olyckliga målskyttar!

Så känns det – man hoppas bollen aldrig ska lämna mittlinjen och känner sig mest förvirrad.

Spelmässigt är Celtic inte bättre än HIF men man har högre tempo och man spelar mer fysiskt.

HIF har bättre passningsspelare och skulle, om de var mer rutinerade kunna, kunna rulla ut Celtic. Vad som gör att jag tror Celtic har aningen bättre chans att att ta sig vidare är att de har mer rutin. Det är ytterst sällan rutinen förlorar mot fotbollen. Hade HIF spelat Euroleague förra året hade de haft en riktigt bra chansen.

Om jag tvingas hålla på ett lag blir det HIF – det betyder mycket mer för skånsk och svensk fotboll med ett CL än att Celtic får spela Euroleague för andra året i rad.  I min fotbollsvärld har HIF har mycket mer att vinna än Celtic har att förlora. Överhuvudtaget undrar jag vart Celtic är på väg…