Höstens milda övertygelse

Det går inte att lita på hösten. Eller dess underlag. Fantastiskt vacker morgon i Malmö, kvällen blir regnig. Det öppnar för kazakastanierna ( för det är väl så de heter?). En sur plan, full av överraskningar och gynnande det lag som vill försvara och utnyttja snabba spelvändningar mot en svensk centrallinje som liknar den linje som döptes efter Mignot – den som som inte skulle kunna intas.

De tyska stridsvagnarna tog höger vid gränsen och körde först in i Belgien. Sedan svängde de in i Frankrike från fel håll, mötte inget motstånd, parkerade stridsvagnar på baksidan av världens första ointagliga försvarslinje och knackade på dörren: ”när man får oväntat besök….”

Det är ungefär så jag tänker mig Erik Hamrén – som en gammal fransk militärstrateg som tror att det förra århundradets fotbollsfilosofi är bäst och att man aldrig ska chansa med något nytt och ungt och oprövat. Och vars män altl tydligare markerar att de inte tro på honom som ledare.  

Det är möjligt att Sverige vinner i kväll men det är i så fall trots Hamrén, inte tack vare.


About this entry