Sista El Clasíco på Nou Camp?

Den ekonomiska krisen i Europa och Spanien får fruktansvärda konsekvensen. Överallt.

Den katalanska självständighetssträvan  som nu accelererar är förståelig även om jag inte gillar den. När det blåser hårt ska man vara enade, inte söndrade.  Men samtidigt läser man hur Madridregeringen och de kastillianska bankerna spelat under täcket i decennier. Och Florentio Perez, Madridpresidenten, är en av alla dessa ”empressarios” som blivit mångmiljadär och vars inkomster nu skall betalas. Av folket.

Erik Niva har skrivit en bra text i dagens Sportbladet om detta men tar fel alldeles i början av texten. Nou Camp har varit mer politiskt explosivt. På Nou Camp, eller Camp Nou, samlades katalanerna när Madrid inte enbart var  relaterat till Francos Spanien utan var Francos lag. Här var det inte ett lagbrott att samlas mer än fem personer, här kunde ingen kontrollera ifall man pratade katalanska sinsemellan.

Och när republikens siste president, Tarradellas, kom hem 1977 efter 40 år i landsflykt var det just till Camp Nou han höll sitt berömda tal.

Men i övrigt är det ett el Clasíco som är mer laddat än någonsin. Däremot tror jag inte det är det sista. Inte på långa vägar. Jag tror inte att referendumet i november blir ens vägledande. Att frigöra sig skulle innebära en enorm förändring, fruktansvärt kostsam och även tidsmässigt en gigantisk process. Men det är dags att jag plockar fram den gamla katalanska ordboken igen och börjar traggla…