Skötte bloggen tidigt i måndagsmorse, innan jag flög till Helsingfors. Då hade Radiosporten bett om ursäkt för att en ”publikmikrofon” tagit upp en persons nedsättande kommentarer om”svartingar”.
Öppnade bloggen i går (lunch på konferensen) och fick en chock – 400 läsare av en gammal text om Mats Strandberg och rasism.
Jag har enbart läst DN och Aftonbladet, de enda som fans på planet i går kväll men varken på ledarsidorna , eller sportsidorna, nämns Mats Strandbergs rasistiska radioförflutna – när han dissade mörkhyade i Tre Kronor. Sportbladets Robert Laul, t ex, tycker att en oskyldig (eller ”den minst skyldige) drabbas men naturligtvis bör historien tas med i räkningen när Strandberg nu får betala med rivet frilansavtal.
Om Strandberg hade haft en ickerasistisk människas tankemönster hade han sagt till sin frusne vän Hansson att inte fälla rasistiska kommentarer. Nu tycker Strandberg uppenbart likadant och då förblir han tyst. Och den tysta acceptansen, speciellt i Sveriges Radios mikrofon, är väl lika klandervärt som Hansson förvirrade rasism. Har du makten ( mikrofonen) är du också ansvarig, Har du kunskapen ( att rasism är förkastligt) är du också skyldig att använda den.
Så enkelt är det Mats Strandberg, och Robert Laul.
Lämna ett svar