Bästa elvan: ytterbackar

Detta är verkligen en bristvara i svensk fotboll. I fall man tittar på vilka positioner som etablerade svenskar på kontinenten spelar på så är det väldigt få ytterbackar: Lustig, Safari (spelade CL i går). Oscar räknas inte. Däremot finns det typ tio ganska bra mittbackar.

Jag tror det beror på oviljan att omskola spelare. Ofta blir det väldigt bra att flytta lovande spelare bakåt i laget: som Pontus Jansson, Jon Jönsson, Andreas Granqvist…

Robert Sahlin i Giffarna som bara varit vänsterback några månader har en framtid där. Inte direkt en närkampsspelare men teknisk och snabb vilket är viktigare.

Christoffer Andersson är lite gammal. Bra, kanske bäst men han har gjort tio bättre säsonger.  Emil Krafth och Jere Uronen är väldigt unga och lovande men fortfarande mer unga än lovande. Uronen har störst potential.

Nisse Johansson betyder mycket för AIK men han har väldigt mycket hjälp av ett Nisseanpassat försvar.

Martin Lorentzon är duktig med boll men lite långsam. Hyfsad passningsfot.

Miiko Albornoz och Ricardinho tycker jag är alldeles för labila defensivt för att kunna räknas här. Utmärkta med boll men förlorar alla närkamper.

Häckens Kari Arkiou är väl den som hållit hög kvalité säsongen igenom. Kalmars Jörgen Skjelvik sägs ha varit bra men jag har inte sett honom tillräckligt.

Jag har hoppats mycket på Mikael Dyrestam i Göteborg men han är mest skadad.

Jag väljer Lorentzon och Arkiou men det är inget stark par.