MFF och Patrik ”Bagarn” Rosengren Bitterhet del 2

Hasse Borg försökte värva Bagarn år 2000. Då sa Mjällby nej. Fredrik Persson berättar i boken ”En ädel man” (kommer ut den 14 december) att Borg återkom. Nu var det Kalmar som hade kontrakt med Bagarn. Kalmar sa ja.

Då hade de precis sagt nej till Elfsborg som i stället värvade Andreas Augustsson. Ett skambud, menar Bagarns dåvarande agent. Nu var det Borg och augusti 2005. Patrik Andersson hade precis sabbat sina knän för sista gången och MFF var beredda att betala ett par miljoner för den 34-årige mittbacken.

MFF var desperata. Bagarn hade bara tre månader kvar på kontraktet. Kalmar och MFF kom snabbt överens. Bagarn fick sina krav tillgodosedda. Allt var klart, bara signatuerna fattades och familjen Bagarn åkte till ICA Maxi och handlade.

De var lyckliga för äntligen fick de bryta upp, flytta till storstaden och ett litet, ytterst välbetalt  äventyr på karriärens höst.

När de kom tillbaka ut på parkeringsplatsen var ”affären” stängd och död. Borg hade istället gjort klart med Kakaou, Raoul Kakaou. Kalmar tyckte att Borg agerat så dåligt att de krävde att Borg själv ringde Bagarn och bad om ursäkt. Vilket till slut även Borg gjorde. Enligt boken.

Jag minns ”Gökens” första match. På Heleneholms IP, mot Gais. Bland det första han gjorde var att efter en hörna med bollen vid kortlinjen alldeles vid stolpen och omgiven av Gaisare så puttade han inte bollen  tillbaka över linjen. Göken försökte dribbla sig ur situationen och just i det ögonblicket insåg jag att detta var inte mittbacken MFF hade letat efter. Ingen mittback skulle komma på idén att försöka tvåfotasig ur den situationen.

I teorin hade han säkert kunnat dribbla av fem, sex man och startat en kontring men mittbackar ska inte ens drömma om sånt. Bagarn har garanterat aldrig drömt om det.  Göken blev en av Hasse Borgs sämsta värvningar.