Expressens Daniel Kristoffersson har att betyg på tränarna/managerna i EPL.
Det första man tänker är – vilka kvalifikationer, vilken erfarenhet och kunnande har han för att bedöma en yrkeskårs färdigheter? Vilka meriter har han själv som tränare, som spelare? Eller är meriterna enbart som åskådare?
Svaret blir – uppenbarligen inga. De slutsatser han drar är följande: att desto bättre i tabellen ett lag ligger desto bättre är tränaren. Är det verkligen så?
Att Swanseas Brendan Rodgers som av samme Kristoffersson hyllats för ett halvår sedan nu plötsligt är dålig – kan det stämma? Eftersom Newcastle kom typ femma förra året så hyllades Alan Pardew och nu är han alltså en dålig tränare?
Var verkligen Rafael Benitez ”tvungen” att vinna veckomatchen mot Fulham?
Nu har Benitez Chelsea även förlorat mot West Ham, två derbyn på raken, men vad kan man förvänta sig?
Benitez har ärvt en spelartrupp och ett spelsystem – han har varit i klubben i tio dagar. Vad F A N skulle han kunna göra? Och hur fan förändrar man en klubb på tio dagar som sett likadan ut i tio år – John Terry plus defensiva mittfältare och en ensam forward?
Roberto di Matteo kunde inte eller fick inte förändra ett lag i sönderfall, i nedförsbacke. Därför är inte Chelsea bättre nu än sina resultat. Men det beror varken på Di Matteo eller spelarna – lika lite som CL-triumfen säger något om Chelsea verkliga kapacitet i maj 2012.
Det samma kan man säga om Roberto Mancinis EPL-titel. Det var en rad tursamma faktorer som spelat in för Mancini är egentligen inte så bra – det visar resultaten och spelet ute i Europa de senaste två åren.
Vissa tränare klara enbart att träna små lag i motvind. Andra klarar sig utmärkt genom att skapa en bra känsla i gruppen. Vissa är taktiska och analytiska, andra skiter i det.
Ska man bedöma en tränare kan man egentligen göra det först efter två år – två då han själv fått sätta sin prägel på val av spelare och taktik. Att såga en tränare efter tio dagar är bara genant! Borde ge Daniel Kristoffersson en varning av PO!
Lämna ett svar