Vad har de för sig i Indien efter tre?

Hasse & Tage skrev en gång en låt om vad fan bankpersonalen ”hade för sig i banken efter tre” – det var då det bara fanns pengar i bankkontor och de stängde anstötligt tidigt.

Frågan är – varför har världens näst folkrikaste land så svårt för idrott?  Indien har blivit uteslutet ur OS och det säger inte så mycket om OS eller IOK utan om just Indien.

Förutom gamla landhockeymedaljer har de ingenting av sportheroism. I OS. Och utanför OS har de heller ingenting utom just i cricket där de är regerande världsmästare (andra titeln, vann första 1983 – även den på hemmaplan). Indien är ett land mellan brottning och badminton.

Tycker det är fascinerande hur ett land så totalt kan ställa sig utanför den grasserande sporthysterin.

Visst, det finns säkert ett par miljoner Man United supportrar bland den miljarden stora befolkningen men de producerar inte direkt några nya Man United-spelare eller hur?

Jag skulle kunna spekulera i hur de olika religionerna, fattigdomen, bristen på utrustning och arenor men i huvudsak tror jag att det har med kultur, temperament och statens inställning att göra. Staten skiter i idrott! Badminton och pingis skulle kunna vara deras grej om de vore mer temperamentsfulla. Det finns inte heller några väldiga hälsoaspekter  – indier äter och dricker förnuftigt, till skillnad från t ex många kineser som äter fet mat och rör sig lite. Å andra sidan har många kineser ett helt annat klimat.

Indien är annorlunda. Och ute. Ur OS!