Susanna Kallur – på allvar?

Det är alltid roligt när elitidrottare väljer att bli mödrar – att välja liv och långsiktighet är viktigare en tillfälliga titlar. Det finns också några exempel på kvinnor som kommit tillbaka och blivit bättre. Fast de allra flesta har det inte och jag tror de flesta lägger av.

Susanna Kallur meddelade häromdagen att en skada förstör säsongen 2013 (femte raka…). Och idag berättar hon att hon är gravid. Jag förmodar att hon inte vågade säga att hon var gravid första gången och sedan kom på att det var lite pinsamt.

Kul för Susanna men mindre kul för de som sponsrar henne, Friidrottsförbundet och privata sponsorer. Om det nu inte är så att hon av sagt sig allt finansiellt stöd eftersom hon inte tävlat på fem år? Men troligtvis inte eftersom hon säger att satsningen på Rio 2016 fortsätter. Susanna Kallur är då 35 år gammal!

Susanna säger också att man blir starkare i kroppen av att bli mor – absolut men är det verkligen styrka en 100 meterhäcklöperska behöver?  Som bäst sprang hon väl på 12.52 – jag skulle bli mycket förvånad  om hon springer under 13 när hon fött.

Men framförallt – kom tillbaka!

Jag kan tycka det här är lite komplicerat idrottsmoraliskt. Det är ganska uppenbart att Susanna Kallur aldrig kommer kunna prestera något i Rio 2016. Och ändå är det hennes mål. Och om inte Rio funkar, är det då 2020 som gäller? Kanske finns det någon ung , lovande friidrottare som bättre behöver de stöd, bidrag och sponsorer som Kallur har?

Samtidigt kan ingen säga till Susanna Kallur när hon ska sluta försöka göra comeback – hon har rätt att försöka tävla precis hur länge hon själv vill.