Max och läsarna

Max är min morgontidnings MFF-expert. Han bevakar MFF noga och skrivit en bloggtext som går ut på att smickra supportrarna. I slutet av texten skriver han så här:

”Kom dock också ihåg att skillnaden mellan de sidorna och det som vi på Sydsvenskan och i andra traditionella medier skriver är väsentlig, även om kritiska synpunkter dyker upp titt och tätt även på Svenska Fans klubbsidor.

Vi ser inte vad som sker genom ljusblå glasögon.”

Det är lite roligt för Max ”uppenbart oförändrat precis som jag trodde” Wiman har i princip aldrig skrivit något negativt om klubben. Det är bara att gå igenom hans texter – finns där något negativt så är det redan djupt förankrat hos tränare eller i andra delar av organisationen.Till skillnad från en del på Forumet som alltid är väldigt kritiska till allt.

2 svar till ”Max och läsarna”

  1. Den här bloggen är ju som Max Wimans texter, det är bara negativ kritik.

    1. Profilbild för maxtiotar
      maxtiotar

      Två negationer låter som något positivt min anonyme, i övrigt fåordige vän men i sak har du rätt om min blogg. Jag tycker sportjournalistik i allmänhet är naivt sportpositiv som gläds åt allt och alla. Samtidigt som man struntar i konsekvenser och allt det negativa med sport. Min uppfattning är att Max Wiman är en av dem som är överdrivet positiva och hans ”trubbiga entusiasm” kan enbart förmedla en enda bild till läsarna åt gången: vinst så är allting bra, förlust så är allting dåligt fast alla spelarna får ändå av tradition godkänt betyg. Det finns flera förklaringar till det här bristen på nyansering; den i allmänhet låga utbildningsnivån, bristen på fackkunskaper, den totala bristen på fortbildning men framförallt rädslan för att tappa ännu fler läsare…

Lämna ett svar

Upptäck mer från Maxtiotår

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa