Ibland blir det bäst utan stjärnor

Knick-Bulls i The Garden är en klassiker. En av de få "hatmatcherna" i NBA i den mån de ö h t existerar. Chicago har levt högt på din överhaussade guard Derrick Rose i några år. Han har dominerat i serien men i PO har man fallit hårt.

I år är han långtidsskadad så Bulls vinner inte lika många matcher men man vinner de viktiga. Som i förrgår; 108-101 mot Knicks, i The Garden. Likadant, fast omvänt, är det för Knicks. De gör sin bästa säsong i grundserien på 2000-talet men även här har man en storstjärna som är ”bättre än laget”. Det är alltid så att när Carmelo Anthony gör många poäng så förlorar Knicks. Ok, inte alltid men nästan. Ju fler skott han tar, ibland utan att ö h t blanda in lagkamraterna desto sämre spelar Knicks – oavsett om skotten går i eller inte. Det är ofta det som är skillnaden mellan de som är stjärnor och de som är riktiga stjärnor som Jordan, Dirk, Kobe, LeBron och Kevin Durant. Även om de tar många skott får de lagkamraterna delaktiga. Och spelar försvar.