Guldgravida
Kul att så många idrottskvinnor kommer ut med en stor mag nu. Plus Anja Pärson. De flesta säger att det kommer bli bättre idrottskvinnor efter förlossningen.
De kommer säkert få bättre och mer fantastiska liv men jag tror inte de blir bättre idrottare efteråt. Speciellt inte när de flesta har en ganska hög, idrottslig, ålder. Och sysslar med explosiva idrotter som sprintsim och 100 meter häck.
Däremot vet jag att vissa idrottstjejer blir bättre MEDAN de är gravida. Det finns en massa skrönor om hur man i Östtyskland satte detta i system. Speciellt vad det gäller uthållighet. Kvinnliga skidåkare, skridskoåkare och löplångdistansare, alla som sysslar med uthållighet.
För en av effekterna av graviditet är att man måste öka syreupptagningsförmågan – det är ju fler som ska andas. Och det är maximal, i förhållande till fostrets storlek efter tre månader.
Så vid VM och Olympiska Spel såg Östtyska läkare till att toppstjärnorna var gravida i tredje månaden. De vann guld och sedan aborterades fostret. I något fall, det fanns människor även i DDR, gjordes det inte utan det föddes en liten guldunge sex månader senare.
About this entry
You’re currently reading “Guldgravida,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- februari 26, 2013 / 19:23
- Kategori:
- Damidrott, Genus, Idrott och moral, Idrottshistoria, Uthållighetsporter
- Etiketter:
- Östtyskland, Graviditet, Susanna Kallur, Therese Alshammar
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]