Förbundskaptensmissbruket

Det svenska seniorlandslaget i herrfotboll visade upp i två matcher den gångna veckan var inte bra. Det var riktigt, riktigt dåligt. Och jag tycker inte det var en tillfällighet. Så här har det sett ut sedan Holland krossade Sverige hösten 2010. Fegt, idéfattigt och förvirrat. Och drygt två år och ett tiotal landskamper senare kan man säga vems felet är: Erik Hamréns.

Jag har flera gånger tidigare framhållit att Hamréns uttagningar av vissa okvalificerade spelare liknar den som Brasiliens förbundskaptener brukade göra – spelaren cv fick en puff framåt, han blev värde ett antal miljoner extra och förbundskaptenen fick en bonus.

Jag påstår inte att Hamrén tar mutor men det är svårt att förklara vissa uttagningar och viss matchtid på något annat sätt. Var är logiken hos Hamrén, hur förklarar man annars hans förbundskaptensmissbruk?

Som Erkan Zengin. 27-årignen har naturligtvis inte i ett svenskt marslandslag att göra. Stor, orörlig och med bristande teknik på den här nivån. Och dessutom placerad som yttermittfältare, en position han lyckligtvis ofta släppte. Laget blev inte bättre för att han inte höll positionen, snarare ännu sämre, men det såg mindre jävligt ut för Erkan personligen. Och alla cred till Erkan  – han gjorde sitt bästa!

Men varför han spelade där och inte 22-årige Jiloan Hamad, en kommande europeisk storspelare, förstår jag absolut inte. Eller Jimmy Durmaz som har det som krävs för att spela där, som är hans naturliga position och som är ung och satt på bänken.

Hur  Hamad överhuvudtaget inte anses platsa i en trupp är för mig obegripligt. Må hända är han på grund av bristande rutin ingen startspelare i ett VM-kvallag men han kommer bli. Och han har, förutom de rent bollsmässiga, alla de andra önskvärda egenskaperna för att var med i truppen  – han är en ledare, han är klok och ansvarsmedveten.

Menar Hamrén att Erkan Zengin är mer talangfull än Jiloan Hamad? Att Anders Svensson är en bättre spelare för framtiden än Oscar Lewicki ( även om Lewicki just nu var skadad)?

Med tanke på landslagets resultat, med tanke på hur Hamrén agerar kan jag som supporter inte känna mig annat än kränkt. Kränkt och väldigt misstänksam!