Låga publiksiffror och varumärkeshuliganism

Det pratas mycket om AIK och alla deras fribiljetter. Och att de kanske, trots allt, kommer upp i budgeterade antalet säsongskort, 15 000. Respekt!

Det pratas dock lite om fotbollspublikens antal på andra ställen i landet.

Jag vet inte hur många som var på Stadion och Difgårds hemmapremiär men många var det inte. Östers comeback mot gladfotbolls-HIF på den nya arenan drog, undantaget HIF-supportrarna, cirka 5 500 åskådare. Halmstads comeback i strålande sol och relativ värme mot svenska mästarna drog ca 6 000 halmstadssupportrar och 1000 från Borås. Haussade IFK Norrköping och den ”fotbollsfeber” som råder i staden skrapade ihop 4 855 på sin hemmapremiär.

Det är katastrofalt dåliga siffror. Att Örebro i sin hemmapremiär mot ”mighty” Värnamo drog 4 109 är en käftsmäll mot allsvenskans marknadsförare.

Ska vi dra fler siffror? Som Mjällbys 3 000 i sol och eftermiddagsvärme? Och hur många kom till Strömvallen? Och Kopparvallen? Där var 3000 varav minst 500 var MFF-supporters. 2 500 alltså, klarar Allsvenskan varumärke så usla publiksiffror och är det verkligen rättvist att de som inte lockar någon publik får samma TV-ersättning som de som lyckas dra folk? Och poäng?

Antingen fortsätter Svensk ElitFotboll sitt supersocialistiska belöningssystem med samma ersättning till alla eller så inför man ekonomiska belöningar för att en förening varit duktig och framgångsrik och gynnat svensk elitfotboll. Så länge man fortsätter att istället belöna de som indirekt skändar, solkar och saboterar svensk elitfotboll (en slags sanktionerad varumärkeshuliganism) kommer svensk fotboll aldrig kunna hävda sig i internationell konkurrens – trots bra publiksiffror i Solna, Malmö, Helsingborg och Borås.