Ett av Europas bästa debyn

Har säsongen varit dålig kan man alltid rädda den med en derbyseger. Betis går visserligen ganska bra men fick i höstas i nordöstra delen av Sevilla stryk med 5-1. Så de 45 000 på läktarna, och märkligt många medelålders kvinnor, krävde revansch. Att Betis ligger före i serien kan möjligtvis vara en tröst i juni men denna aprilkväll är det enbart stolthet och självklar hemmaseger som gäller.

Efter sju minuter gör målvakten Adrian en halv utrusning ned mot hörnflaggan, chansar på  ett inlägg och sevillaspelaren bredsidan enkelt in bollen från usel vinkel. Efter en kvart får de friläge och avslutar från lika dålig vinkel högt eftersom Adrian återigen lägger sig alldeles för tidigt. Efter 32 minuter avslutar Negredo Sevillas tredje målchans, i nättaket.  0-3. Det var inte så det var tänkt på Estadio Manuel Ruiz de Lopera.

De helröda känner tuppkammen växa, de börjar spela i sidled och bakåt. När ena mittbacken måttar en lång boll på en arrogant sätt träffar han den jagande forwarden i ryggen. Bollen studsar Betis väg och med reduceringen alldeles före paus kunde matchen bara gå på ett sätt. Den är nästan redan berättad.

2-3 på straff efter 50 minuter men sedan håller Sevilla tätt. Det är mest  smällar, slag och döende spelare. Sevillas Mendel får sitt femte röda kort på ett år ( sådana här derbyn är inte skapsde för honom) och Betis kvitterar på stopptid. En passionerad, underbar ganska medioker fotbollsmatch.