Anja Gatu och några av hennes meningsfränder har i torsdagens Sydsvenska Dagbladet fortsatt kampanjjournalistiken. De vittnar om vilka förfärliga konsekvenser MFF beslut har fått, kommer, eller kan få. Anja Gatu är övertygad om att ”frågan kommer att leva länge än”.
Jag har inte haft tillfälle att läsa krönikan förrän nu men jag vänder mig mot den bild Anja Gatu tecknar av en ”förening som sällan varit så splittrad som nu”.
De MFF-supportrar jag diskuterat det här är alla (faktiskt) överens om att MFF gjort helt rätt när de sa att ” vi ska inte döma Miiko Albornoz”. Dömt Miiko har samhället gjort och han har avtjänat sitt straff. De har också något annat gemensamt: de läser inte längre Anja Gatu, kommer inte, vill inte göra det.
Kanske är detta något de här MFF-arna bara säger, för att visa att de ogillar vad Anja skriver? Kanske läser de henne i smyg? Eller är deras misstro för henne lika stark som den avsky några MFF supportrar i tidningen (fast egentligen på twitter) visar för MFF på grund av hur de har agerat i fallet Miiko Albornoz?
Simon Persson tänker inte lägga en krona på att se MFF så länge Albornoz ”fläckar skölden”
Per Solér menar att MFF nu har ”noll trovärdighet”
Fredrik Pedersen tycker att Norling inte ska ta ut Albornoz: ”Du har väl barn? En dotter?”
Kaveh H Kohshahi berättar att hans chef ”vägar bidra till Albornoz lön” genom att hyra en loge och vi får förutsätta att Kaveh berättar det här för att han håller med, inte för att svärta ned sin chef.
Jimmy Svensson undrar hur sponsorerna kan acceptera att en dömd ”sexualbrottsling” indirekt får lön av dem.
Rasmus Svensson tycker att Albornoz ”aldrig borde få bästa en MFF-tröja” igen.
Johanna Höglund ”tackar” MFF för att de har ”en unken kvinnosyn”.
Lagen har en 15 års-gräns för att vi ska ha en gräns. Ifall den gränsen borde vara 16 eller 14 år är omöjligt att avgöra men nu är den bestämt till 15. Låt oss säga att detta är den juridiska definition av skillnaden mellan barn och flicka/kvinna. Klockan 23.55 dagen före hennes födelsedag är hon ett barn och ifall det var då hon och Miiko älskade så är han en sexbrottsling som från klubb och land ska fördrivas, i alla framtid om man får tro Anja Gatu och hennes likasinnade. Om de två i sängen hade väntat fem minuter hade allting varit lagligt och Mikko en hedersman.
Är detta en rimlig inställning? Jag svarar nej. Anja Gatu och den hennes hämndlystna moralpöbel svarar ja.
Jag grundar mitt nej på följande. Vi har domstolar som ska göra den bedömning som lagtexten inte kan. De ska döma människor och i det här fallet kom de fram till att Miikos brott var väldigt ringa. Det blev villkorlig dom vilket, bör påpekas, är den lägsta straffsats som överhuvudtaget kan utdömas.
Om man däremot svarar ja innebär det att man ska följa lagen till punkt och pricka – det finns inga förmildrande omständigheter, ingen tolkning. Rimligtvis borde man då ställa samma krav på alla i MFF-familjen, även på ”tröja nummer 12” som inte minst genom just tröjan representerar MFF. Och då syftar jag inte på bråk och huliganism i samband med matcher utan alla som bryter mot lagen. Alla lagbrott måste ges en straffpåföljd i MFF Support – det är konsekvensen av de här supportrarnas resonemang.
Jag begär inte att Per Solér och Simon Persson och de andra citerade i Sydsvenskan ska förstå det här men Anja Gatu? Anja är en vanligtvis en klok människa som jag respekterar när det gäller frågor om genus och moral. Vad gick fel här? Ska Sydsvenskan verkligen syssla med ”kampanjjournalistik” vilket innebär att tidningen ger en fråga mer plats än den nyhetsmässigt förtjänar och att man i sak tar ställning för ena parten i en konflikt/fråga.
Jag begär däremot att Per Solér som är (var?) aktiv inom MFF supporterrörelse ställer samma krav på supportrarna som han menar MFF ska ställa på Albornoz. Ifall du begår ett lagbrott ska du även straffas av MFF Support i efterhand.
Jag begär också att Simon Persson, Kavehs chef och de andra naturligtvis står vid sina stolta moraliska utfästelser och bojkottar MFF på alla sätt så länge Miiko Albornoz ”fläckar skölden”.
Lämna ett svar